Mellandag och reflektioner över julen som just passerat

Julen är överstånden och vi är välbehållna på andra sidan. Allt har gått bra och ingenting av vikt har fattats. På julafton hade vi gamlingar sällskap av Joy, mycket mysigt. Det blev tid för småprat och reflektioner över glögg och revbensspjäll.

På juldagsmorgonen gick jag upp klockan fem för att vara på plats i kyrkan i god tid. Alla stearinljus i den mäktiga Skultuna-ljuskronan tänds varje julotta, förutom alla ljus i lampetter och ljusstakar. 

Julottebesökarna bänkade sig, vi läste bibeltexterna Det som folk som vandrar i mörkret och Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Och kantor Per sjöng O helga natt, så där mäktigt och stämningsfullt som det ska vara på julottan. 

Den gamla prästgården lyste så vackert i gryningen att jag var tvungen att ta en bild innan jag hoppade in i bilen och åkte hem igen.

Vi fick huset fullt under juldagen, både små och stora tomtar raskade omkring. Och till vår stora överraskning och glädje tittade även mor och dotter Jiang in.

På Annandagen hade vi långfrukost. Farfar tog fram dragspelet och småflickorna dansade i nattlinnena.

Sedan försvann våra gäster och det blev tyst och stilla och bara Maken och jag kvar. 

Idag ,på Mellandagen, slänger vi julklappspapper på ÅVC, äter rester och börjar lägga årets julpussel på 1500 bitar (!!!), julklapp från Joy. Hur ska det gå? Blir vi klara till midsommar? 

Dagens fotnot:

A pro på fötter, Maken har ätit sin älsklingsrätt grisfötter igår, efter att barn och barnbarn åkt hem. Hänsynsfullt gjort!