2016-08-22

Dramatik


Vi har gjort det till tradition att åka till Opera på Skäret i augusti med våra vänner T-S och Ur, om man kan säga att det är en tradition redan efter två gånger. Då lyser solen alltid över sjön Ljusnaren och över den väldiga faluröda träbyggnaden med den fantastiska akustiken.

Vägen dit gick genom skogsdungar, förbi glittrande sjöar och gula åkrar. På Värdshuset Älgens veranda intog vi söndagslunchen (mmm vilken kantarellsås!). Desserten bestod av en tårtbuffé. Vi var inte ensamma på värdshuset, gissar att många av lunchgästerna var ute i samma ärende som vi, på väg till en operaföreställning.


I år spelas Den flygande holländaren av Richard Wagner på Skäret. Det är bara två föreställningar kvar. Solisterna är världsstjärnor som platsat in genom audition. Musiken spelas av Svenska Kammarorkestern från Örebro, där bland annat Robert Bruus från våra trakter spelar violin.

På bilden ovan (lånad från nätet) ser man den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Senta, som denna kväll spelades av Brit-Tone Müllertz. Jag är säker på att om jag höll upp ett kristallglas när hon sjöng sin högsta ton, så skulle det spricka. Högt och klart, sjöng hon. Hon blev kär i främlingen från de sju haven, som såg ut som en hårdrockare med långt hår och svart fotsid rock. Hennes norske fästman Erik blev inte glad. Så vitt jag kunde förstå, blev det inte ett lyckligt slut.


Samtidigt med dramatiken på scenen utspelade det sig dramatik på bänkraden framför oss. En liten dam tuppade av och fick skyndsamt bäras ut. Jag trodde att det var hennes sista stund, men i pausen såg vi att hon hade kvicknat till. Jag har samma erfarenhet av att svimma på teatern. Det hände mig på Stadsteatern i Stockholm när jag var gravid med första sonen. Vad vi såg? IFK Kamraterna, hette pjäsen då!

Nu är det dags att sätta på kaffet och ta in tidningen och väcka Maken. Idag ska vi jobba på arkivet på förmiddagen.

Ha det!





2 kommentarer:

Tredje året i Hjo sa...

Tuppa av på teatern är lätt. Alltså med betydelsen att somna. Har hänt mången omkring mig på Stadsteatern i Gbg, och mig med, så gott som. Man undrar hur kul det är för skådisarna.
Men att någon tuppat av som på din föreställning har jag inte varit med om.

Maggan sa...

Tredje året i Hjo: Det måste vara svårt att agera vidare om man upptäcker att någon har nickat till eller ännu värre om någon svimmat. I det här fallet verkade inte de på scenen uppfatta vad som hände i dunklet i salongen.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...