Rapport från Körsbärsdalen: Över berg och dal

Övre raden från vänster till höger: Häxan från Villefranche som fick följa med hem, jag i gränd i Eus, PO66 beundrar utsikten mot bergen Nedre raden: Pelargångarna vid klostret St Michel de Cuixa, lunch på Auberge St Paul och inköp av häxor av entusiastisk häxmakerska

Nu har jag landat på fosterjorden igen, efter att ha varit ute och flugit över Europa. Jag såg inte så mycket av länderna under mig. På nerresan skymde molnen och på hemresan var det mörkt.

Precis innan landningen i franska Beziers på tisdagskvällen drogs slöjmolnen undan och vi gjorde en härlig gir över marsklanden och dammarna där man odlar ostron.

På flygplatsen väntade min kära kompis PO66 i sin fräsiga röda Mini och sedan blev det full rulle ut på motorvägen söderut.

Onsdagen ägnade vi åt berg och dal. Villefranche de Conflent är en liten medeltida by med ringmur och vallgrav, omgiven av väldiga bergssidor. De få gatorna är trånga och ovanför de små butikerna hänger vackra svarta smidesskyltar. I en av butikerna kan man köpa sig en häxa, symbolen för staden. Det gjorde jag, så nu har jag två söta häxkompisar att hänga upp till påsk.

Vid ett litet torg med ryggen mot ringmuren ligger restaurangen Auberge St Paul. Där lunchade vi innan det var dags att åka vidare. Patén gjord av hasselnötter och roquefortost till förrätten var himmelskt god.

Saint-Michel-de-Cuixa är ett pampigt gammalt kloster vid foten av Mount Canigou. Det grundades redan på åttahundratalet. Tanken svindlar. Vi gick runt, först nere i kryptan och i det lilla kapellet, sedan ut till pelargångarna av rosa marmor och in i den väldiga kyrkan där en gyllene ärkeängel hängde med sitt dragna svärd.

Sista uppehållet på utflykten i dalen var den lilla byn Eus, Bilden ovan gör den inte rättvisa alls, men den klänger sig fast på berget, toppig som en termitstack. Utsikten från byn är hänförande. Inte undra på att så många konstnärer valt att slå sig ner här.

Nej, nu får jag sluta och berätta vidare senare. Måndagsjobbet på hembygdsföreningens arkiv väntar.

Vi hörs!