Blåsippan ute i backarna står

Måndag och inget särskilt inplanerat. Den iskalla vinden hade mojnat och vårsolen värmde. Det var läge för årets första tripp till Trystorp, tyckte Maken och jag. Ryggan fylldes med kaffetermos och äggmackor och så drog vi iväg. Oj, vad det var skönt att sitta där på en solvarm bänk, höra bofinkar och korpar, se fjärilar dansa fram över fjolårsgräset. Blåsipporna hade haft sin storhetstid, men jag hittade några blyga sippor att fota i alla fall. Nu är det vitsippornas tur att bre ut sig mellan ekarna.

Stora V fyllde 8 år på lördagen och blåste ut alla ljusen på tårtan i ett enda svep. Mitt på tårtan tronade en enhörning, så klart. För enhörningar är något av det bästa hon vet.

Efter det festliga födelsedagskalaset drog Farmor och Farfar vidare. Vi skulle nämligen på konsert på kvällen tillsammans med lillasyster och svåger.

Nu blev det fart och fläkt. Det var nämligen Jeremias Session Band och Ludwig Hart som spelade. Ibland lät de som E-street Band extra allt, ibland blev det lugna ballader. Vi klappade takten och stampade med fötterna, så att min stegräknare fick stora snurren. Den trodde att jag tog jättemånga steg den kvällen.

När konserten var över kände jag mig alldeles marinerad av musik, en härlig känsla.

Jag avslutar den här rapporten med en bild på Lilla V, som gärna ville gå ut i vårsolen. Hon hörde att man först måste ha skor på fötterna. Än är det vinter kvar säger mor... Så hon hämtade första bästa sko, som var mormors.

Gör slag i saken! Gå ut och njut av våren.