Onsdagspytt

Härliga Miss Jones

Gårdagen bestod först av att ta itu med mina rädslor och sedan njuta av morotskaka och möte med mysiga Miss Jones.

Tidigt på morgonen halkade jag iväg till Kumla, där mina tandféer brottades med att få loss en krona för att  kolla tillståndet på en tand i överkäken. Tanden ryker nog helt vid nästa tillfälle.

I januari svarade jag på en annons om gratis fobiträning och igår träffade jag en rar psykologistuderanden som ska se om hon kan få bukt med min starka klaustrofobi. En gång för många år sedan träffade jag vid ett tillfälle "stressdoktorn" som sa att om han skulle jobba med mig, så skulle jag så småningom älska att låsa in mig. Chefen och arbetskamraterna skulle titt som tätt få gå och leta efter mig. - Har hon nu gått och gömt sig igen!! Nja, så långt ska vi väl inte gå, i alla fall, men det vore ju skönt att inte behöva vara rädd för att fastna i hissar eller bli instängd på en toalett.

Sedan hade jag stämt möte med min fina vän Miss Jones på Ingeborgs, ett gammeldags kafé med röda plyschsoffor. Morotskakorna vi åt var alldeles nybakade. Mums fillibabba! Skönt att träffas och prata i lugn och ro.

Det är en stor fördel, det här med att vara "passionär": Man har tid för sina vänner, när nu dom har tid.

Ett annan mycket trevligt inslag i mitt nya liv är arbetet på Kupan och Röda Korset tre timmar i veckan. Det ska jag berätta mer om en annan gång.

Idag ska jag träffa min kära lillasyster som har sportlov denna vecka. Det ska bli roligt!