Kan man ha en bok som vän? I mitt fall känns det som jag funnit en god och klok vän i boken av Owe Wikström som heter Att älska livet mer än dess mening.
Boken är indelad i korta kapitel, ett kapitel att läsa per veckodag under sju veckor. I slutet på varje kapitel finns tre övningar som man kan göra om man vill: Uppmärksamma, Reflektera, Handla.
Författaren skriver: Varje dag kan du träna dig på att använda sinnena för att öka din observationsförmåga. Och De gamla råden är därför: Läs sakta, låt boken falla i knäet för att låta tankarna vandra. Men framför allt: Vila i tilliten till att tillvarons innersta är en gåva, människan förblir oavslutad: "Du blir aldrig färdig. Och det är som det skall."
Jag börjar varje morgon med att läsa ett kapitel och jag ser fram emot den stunden. Jag känner mig berörd och tröstad, som av en god vän.
Annars läser jag boken Stål av Silvia Avallone just nu, ett stycke italiensk diskbänksrealism. Bra skriven.
Det är skönt att ha visst flyt i läsningen. Under många perioder är det annars som om jag har en inbyggd skärmsläckare i huvudet. Medvetenheten går ner på lågvarv för att till slut slockna helt.
8 kommentarer:
Morron ! Visst kan man ha en bok som vän ! Det är en god vän det ! Ha det bra !
Morron, Janne! Ha en skön dag!
Skärmsläckaren har tack och lov börjat blinka här igen, skall ge mig i kast med Kafka på Stranden av Haruki Murakami. På franska. Så boken kommer nog att falla ner i knät då och då!
Kram
Tack för tipsen! Jag älskar Owe Wikströms böcker :-) De är underbara! Kram
Ska försöka få tag i OW:s bok på bibblan nästa gång jag är där. Tack för tipset - sådana böcker behövs.
Själv har jag äntligen (i förra veckan) läst Alakoskis Svinalängorna, eftersom MM spelade in filmen åt mig och jag gärna ville läsa boken först. Den är helt suveränt skriven tycker jag - så full av hopp trots den eländiga tillvaron för Leena.
Efter det läste jag Åsa Larssons Till offer åt Molok. Även den välskriven och spännande. Den boken föll INTE ner i knät...
Kram
PO66: Där har du något att bita i! En riktig utmaning.
Miss Jones: Hej, hej själsfrände!
Musikanta: Jag har sett Svinalängorna på film - gripande. Till offer åt Molok låter spännande. Något för solstolen, kanske.
Har hört OW på radion ngra gånger och lyssnade med extra intresse för han var en av mina lärare i religionspsykologi när jag läste det i Uppsala för för tusen år sen. Han var så bra!!
Ska bli intressant att höra vad du tycker om Stål. Vi har funderat på den till bokcirkeln.
epsilon: Förstår att han var en fin lärare. Vilken tur du haft! Jag ska rapportera vad jag tyckte om Stål när jag läst ut den.
Skicka en kommentar