Pingst är hänryckningens tid. Och visst rycktes det hän lite grann!
Em och Pe kom över igår, en grå dag, och sov över tills idag, en härligt solig dag. Jag fick ett infall och jagade ut alla till en liten skogstjärn där de först fick sin frukost. Just då blåste det lite snålt över vattnet, så det var inte helt perfekt. Vi letade upp några liljekonvaljer, men de hade fortfarande inte slagit ut.
Det blev dock skönare ju längre dagen led. Nere vid Sockenstugan var det riktigt gott i solen.
Maken och jag återvände nu ikväll, eftersom Maken hade uppdraget att ringa in helgen.
Trevlig helg!
6 kommentarer:
Så fint Charles ringer - det är inte helt lätt vet jag. Kent ringer in ibland i Sankt Anna gamla kyrka och det vill till en viss snärt för att det ska lyckas. Men Charles har en viss vana efter vad jag förstår.
Så vackert det är därute -roligt att man känner igen sig.
Kram från Ingrid till er båda.
Frukost i det gröna dröjer. Vackra dagar, ett par nu, men kallt att frukostera ute. Hur som helst - trevlig klockringning.
Det är roligt att vi kunde träffas förra sommaren! Nu vet du hur det ser ut i kyrkan och på klosterplatsen.
Kram!
AåiH: Jo, det var lite kyligt, men det blev bättre. Hoppas att sommaren blir varm och skön som den var förra året.
Så trevligt med manuell klockringning! Vacker klockstapel också!
Bloggblad: Klockstapeln ligger så vackert invid Borasjön. Kyrkan flyttades från den här platsen till Laxå vid förra sekelskiftet.
Skicka en kommentar