Morgonens utsikt var rent pastoral. Vi blickade ut mot ett platt landskap. Morgonsolens sneda strålar lyste på fårskocken som sov längst bort i hagen. Så mycket får och lamm vi har sett på denna resa! Landskapet är alldeles vitprickigt av de ulliga, gulliga.
När vi ätit vår frukost, jag tog rökt lax och äggröra, och sagt adjö till det trevliga paret Connelly tog vi vägen västerut längs den nordligaste kusten. Vi passerade skiftande landskap: mörka, karga hedar, blommande dalgångar, mäktiga bergsmassiv med snöklädda toppar, ensligt belägna hus, någon liten stad, över en smal bro som gick över en havsvik... Vi kom in på sträckor med "single road", alltså enbart en körbana, där enda möjligheten att möta ett annat fordon var vid de utmärkta mötesplatserna. Hann man inte dit, var något av fordonen tvungen att backa. Spännande att möta en husbil eller en tankbil på en brant sluttning. Alla var dock väldigt disciplinerade och väntade artigt vid mötespunkten eller tackade för hjälpen med en vinkning.
I Durness gjorde vi halt för dagen. Vi kikade på hantverk och åt god choklad från en lokal chokladfabrik till kaffet. Bakom disken stod en kille, vi kan kalla honom Kalle, och hörde att vi pratade svenska. Kalle hade bott i Lysekil i två år, förmodligen på grund av en vacker svensk flicka, så nu pratade han bra svenska.
Bredvid byn låg en väldig grotta, Smoo Cave, där vi nosade runt en del. En brant trappa ledde ner till havsnivån, där ingången fanns, men vi var sena, så guiderna hade gått hem för dagen.
Maken och jag var inbokade på Morven Bed & Breakfast. Mrs McKenzie var ytterst vänlig och glad. Hon berättade att hennes man varit fåraherde sedan han var 15 år. De hade fortfarande får som gick i hagen framför huset. Två pigga boarder collies vallade dem tidigt på morgonen till en annan hage, lite längre bort.
 |
| Mor och son? A pro på Mors Dag idag. |
 |
| Vår trevliga värdinna Mrs McKenzie |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar