Nu har vi åtminstone haft vinter i två dagar. Det har aldrig varit en så varm januari som i år, säger man från välunderrättat håll. Solen var redan på väg upp på himlen när jag traskade iväg för att hämta Nerikes Allehanda i brevlådan igår morse. En talgoxe flöjtade sitt härliga vårläte från ett av träden i dungen.
Efter Makens och mitt besök på vårdcentralen för provtagningar och på ICA för proviantering blev det värmlandskorv, potatis och morötter till lunch,
Min väninna Ve och jag tog en långpromenad och hamnade helt oplanerat hos lilla familjen en trappa upp. Lilla Mella har hunnit bli tre månader och hennes stora mörka ögon studerar nyfiket omgivningen. Hon undrade säkert vad det var för tanter som tittade in och drog faktiskt lite små smilbanden. Vi fick hålla henne, men allra skönast tyckte hon det var att vila i mammas famn,
Onsdagen bjöd minsann på en aktivitet till: biobesök med MÅ, epsilon och EMB. Vi såg filmen Unga kvinnor, en sprillans ny film gjord på en gammal, gammal roman av Louise May Alcott (1832 - 1888).
Jag har varken läst boken (trots att det hör till allmänbildningen) eller sett någon av de tidigare filmversionerna, så detta var nytt för mig.
Filmen var charmig och varm men lite förvirrande med hoppen mellan nutid och dåtid. Nyttigt att ta del av kvinnans villkor för 150 år sedan. Det fanns inte mycket att välja på. Helst skulle man gifta sig rikt! Det är tur att saker och ting har ändrat sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar