Magi och matroser

Puh! Har just avslutat 5 mil framför TVn. Pulsen har ännu inte lagt sig efter att ha hejat fram Johan Olsson till en hedrande bronsmedalj. Petter Northug är helt otrolig. Han lurar i bakgrunden och kommer fram i sista momangen med sin fenomenala sluggerspurt och vinner det hela. Hur kan man ha sådana krafter kvar efter fem mil i lössnö?? Luvan av!

I fredags efter optikerbesök i La Stada gick vi på bio, Maken, Pe, Em och jag. Filmen vi såg var Cirkeln, men jag kände att den nog var riktad till en yngre publik. Här var det tonårsflickor, magi, förälskelser, mobbning.. Filmen var säkert inspirerad av Harry Potter, men jag fick en flash-back till min egen tonårstid när jag smygläste i seriemagasinet Tony, inget som var godkänt av mamma. Men jag fick låna något exemplar av min äldre kamrat Eva-Lena.

Repliken som gav filmens enda skratt var: - Har vi räddat världen nu? Jag tror inte att det var meningen att vi skulle skratta där. Behållningen var Bergslagsmiljön.

Idag har jag tittat in i Sjöbod No 7, en nyöppnad butik som ligger långt från havet men alldeles i närheten av Mellansveriges största båtförsäljning.

Butiken drivs Maria med benägen hjälp av min kompis Ärtan T. I helgen har det varit invigning med bland annat provsmakning av marmelader. Jag köpte en fikonmarmelad och en härlig presentkorg som jag ska ge till ett födelsedagsbarn ikväll.

Lycka till, önskar jag matroserna i Sjöboden!

Årsmöte = smörgåstårta

Hej, hej!

Här sitter jag i blå soffan och håller tummarna för Johan Olsson i 15 km fri stil på VM. Och det hjälpte! Det blev guld!!!

Vad gör jag annars om dagarna? Jo, jag går på årsmöten och äter smörgåstårta. Det har jag gjort tre dagar/kvällar i sträck nu. I måndags satt jag mötesordförande på FN-föreningen, i tisdags var jag mötessekreterare på årsmötet för Unionen på ESAB och igår onsdag var jag mötessekreterare på Röda Korsets kretsstämma.

Som motvikt till dessa smörgåstårtor går jag ut och promenerar när jag kommer åt. Härligt med ljuset och fåglalåten.

Vid protokollet

Eder förtrogna

Gosedjur

Katten har blivit innekatt. Från att ha pipit vid dörren för att bli utsläppt i den stora, spännande världen, så stannar hon numera inomhus. Hon rynkar på nosen och kryper misstänksamt ihop när jag öppnar dörren och erbjuder henne en stunds frisk luft. Nej hon vill hellre kura i stugvärmen, gärna på min mage. Hon sträcker upp tassen och puttar försiktigt på mig. - Klappa mig, är du snäll!

Typer i Nora

Syrran, Lilla My, har sportlov. Vi bestämde att träffas i charmiga Nora. Vi började med lunch och slank in genom stadshotellets pampiga port. Viltfärsbiffar och råstekta rotfrukter stod på buffébordet och till kaffet fanns en liten och naggande god citronpaj.

Det motionerade vi bort med en runda på stan. Det finns gott om små butiker med heminredning, presentartiklar och kläder. Helens Hörna hade fått in vårnyheter, lockande pastellfärgade blusar och tröjor i långa rader. Men jag var duktig och stod emot.

I kvarteret Bryggeriet samlas hantverkare av olika slag. Där håller Lilla Mys son och sambo på att etablera sig med hantverkstryckeri och grafisk formgivning. De rustar de gamla lokalerna och jag riktigt kände hur idéerna och inspirationen bubblade. O var i full färd med att trycka en bröllopsinbjudan med den tunga, svarta tryckpressen. Vackert blir det! Vi blev bjudna på egentillverkade semlor till fikat. Med runt bordet satt också hantverkskollegor, en är duktig på linne och den andra på naturprodukter.

Selfie på Nora Stadshotell - ser du mig?

Efter några inspirerande timmar var det dags att sätta sig i bilen och åka tillbaka till hemmet vid skogsbrynet, till "den lilla galliska byn" som O sa när han var liten.

Trevlig helg, önskas dig!

Häpna och näpna pytteherrar

 

Söndag i Tiveds kyrka: Taizé-sångernas slingor sjungs om och om igen av kören och församlingen tillsammans. Rytmiskt, melodiskt stiger tonerna mot de vita valven. Kören avslutar med Nattvardscalypso: Do-do-do-do-do ...

 

Februariljuset silar in genom kyrkfönstren och genomlyser dopdropparna som varje döpt barn i Tived tillägnas. Ser att en liten Axel just fått sin droppe.

Måndag i Barnens Katedral i Karlstad: Temadag med mycket sång. Höjdpunkten är när tre pytteherrar kommer indansande med sina mammor till Nu går vi tillsammans, Nu går vi tillsammans, Vi är på väg, vi är på väg ....

 

 

Vilka godingar! Häpna, näpna ansikten! Total kapitulation inför dessa små underverk.

 

 

Intryck från två februaridagar 2015.

Hjärtliga hälsningar

I morse hörde jag tydligt talgoxens vårläte när jag hämtade Nerikes Allehanda i brevlådan. Hoppingivande.

Jag gör något så romantiskt som städar badrummet nu. Tar mig bara en liten paus för att önska Dig som tittar in en riktigt fin Alla Hjärtans Dag!

Ha det!

Maggan

Festligt och rynkigt

Oj, nu har det gått snart en vecka sedan jag hörde av mig senast, en vecka fylld av fest och möten.

Igår på förmiddagen tillbringade jag några timmar på ögonavdelningen på USÖ, 8 våningar upp med en vidunderlig utsikt över Örebro och Närkeslätten. Gubbarna i gondolen på utsidan av grannhuset hann nog inte njuta av utsikten. De såg ut att bättra på fasaden medan de sakta manövrerade sin hängande korg neröver husväggen. De var ordentligt påbylsade och det behövdes nog i den bitande februarivinden. Det är inget jobb jag skulle vilja ha.

Efter två timmars undersökning drygt fick jag reda på att jag har "Macular pucker" eller Membran på gula fläcken på höger öga. Näthinnan har rynkat ihop sig, vilket man kunde se på bilderna som en sköterska och hennes elev tog på mina ögon. Vänsterögat hade en liten krater i mitten, helt OK, medan högerögat såg mer ut som ett alplandskap. Det var förklaringen på att jag fått försämrad syn, något jag lagt märke till under det senaste året.

Fin serveringspersonal när W fyllde jämnt. W och A är kyrkvärdskollegor.

Fest ja: I söndags fyllde festfixaren W 70 år och bjöd på stor fest på Casselgården. Det var lika många gäster som år som kryllade runt i lokalen. Buffetbordet bågnade av mat och dryck och trots att alla åt av hjärtans lust såg det ut att vara lika mycket kvar när vi så småningom troppade av.

Sedan har min goa väninna Ve fyllt år. Jag firade henne lite stillsammare hemma hos mig vid köksbordet. Över en kopp te och en räkmacka berättade hon om sin senaste resa till hemstaden i Makedonien.

Mysigt var det också att träffa Å igen i veckan. Vi planerade några Andrum framöver och pratade om livet i allmänhet.

Just nu håller jag på att hämta mig från sviterna av den senaste festen. Igår kväll var det tjejfest där huvudbonad var ett villkor och en entrébiljett. Ljudnivån var hög utom när vi tävlade. Vi delades in i lag om tre i varje. Vi skulle lösa ord med omkastade bokstäver och definiera dem i ett rutsystem och dessutom få varje rad att bilda 65 poäng. Tur att vi hade en bilkörare i mitt lag. Vi vann nämligen och får därför äran att anordna nästa tjejträff.

Hjärtliga hälsningar till er alla och njut av morgondagen!