Våren är kylig i år. Om man ska säga något positivt om det, så håller sig blomningen längre. Det finns en viss chans att hinna med. Maken och jag var ute och spejade efter liljekonvaljer igår igen, men ännu finns inga utslagna blommor, bara en massa blad och hårda knoppar.
Däremot blommar Clivian överdådigt i söderfönstren. Vi har ganska många Clivior nu, ättlingar efter en blomma vi fick för fyrtio år sedan när vi bodde på landet i Karlskogatrakten. Jag läser på Google att den ska ha sparsamt med vatten under halva året och inte byta jord alltför ofta, den trivs att ha det trångt om fötterna. Det är väl därför den trivs och förökar sig hos oss. Sparsamt med vatten och jord och trångt. ;=)
När den inte blommar kan den se lite tråkig ut, men när de stora knopparna slår ut i orange färgprakt, då förlåter jag den allt.
Google berättar också att Clivian har fått sitt namn av Lady Charlotte Florentine Clive, en engelsk hertiginna med stort intresse för trädgård. Blomman heter på svenska Mönjelilja.
Så nu vet ni det!!
2 kommentarer:
Har aldrig sett en sådan blomma. Håller mig till orkidéer - de enda blommor som överlever hos mig. Men visst är din blomma vacker!
Kram från Ingrid
Åh så fin. Jag fick en av min faster Inga 1978. Den fick flera avläggare och trivdes nog bra med den relativa vanskötsel som jag bestod den med. Tills för några år sen när jag glömde ta in den i tid på hösten och den sorgligt nog frös ihjäl. Nu har jag mest bara kaktusar som verkar tåla det mesta, även en köldknäpp.
Skicka en kommentar