Musik väcker minnen

Äntligen lite sol! Det har varit synnerligen sparsmakat med den varan nu några dagar. Bilden ovan tog jag just på väg hem från ett eftermiddagscafé på Casselgården. Vi i diakonigruppen ordnar en gång i månaden en trevlig stund för daglediga. Idag var det Olle Gustafsson och hans dotter Veronica som bjöd på sköna tongångar, man drömde sig bort till danserna i Folkets Park igen eller logdanserna på sommaren. När Olle spann loss i Whispering gungade det skönt och som avslutning drog han Twilight Time. Och då var jag tillbaka till 60-talet.

Jag var femton år och klädd i brun hängselkjol och orange jumper när jag gick på dans på "Rotan" första gången. Ja, alla sa Rotan, fast stället hette Rotundan och låg i Västerås Folkets Park. Trio med Bumba spelade upp. Det var nog Spel-Olles gånglåt. Jag spärrande upp ögonen när jag såg hur herrarna strömmade över golvet för att bjuda upp damerna som stod och väntade på andra sidan dansgolvet. Vilken syn! Jag blev riktigt full i skratt. Minsann blev jag inte själv uppbjuden och fick till och med en date till dagen därpå. Men det blev ingenting med det. Pappa skjutsade ner mig till bion där jag och danskavaljeren stämt möte och så fick jag gå och säga att det inte kunde bli någon träff.  Pappa väntade i bilen och så åkte vi hem igen. Och så var det med det!

Sextiotalsmode, lägg märke till de vita plaststövletterna!

Sedan blev mer pop än annan musik. Tages spelade Sleep little girl på Stadsparken och jag var där. Huvva! Vi lyssnade på Boxtop som spelade The Letter i högtalarna på fiket, Dee Jays kom till Hammarbygården, där även favoritbandet i Västerås spelade, The Bates.

Musik väcker minnen! Men nu måste jag tillbaka till verkligheten.

Adjöss!