Båda flickorna åkte med båten M/S Saga, Barbro i juni. Efter sju timmar på tåget från Västerås var hon framme i Göteborg. Det tog lite längre tid på den tiden.
Mamma skriver i sin dagbok: "Det var grant att se över hamnen från Sagas däck. Stora båtar låg där och lyste vita, röda och svarta i kvällssolens sken. Så småningom kom en liten lotsbåt, som skulle visa oss vägen ur hamnen, och den stora vita ångaren började sakta röra på sig och följa den lilla svarta i kölvattnet."
Mamma delade hytt med en flicka, AnnBritt Nilsson, som skulle jobba i en familj i tre månader. De hade sällskap hela resan. På morgonen rullade båten otrevligt. Flickorna letade upp varsin vilstol på 2:a klass däck, virade in sig i varsin filt ("bara nästippen stack upp") och tillbringade överfarten där.
Intrycket av England från tåget från Tilbury till London var rätt dystert. "Allt såg så grått och trist ut. Små kyffen med flaxande tvättkläder utanför, fabriker och gräsvallar emellan." I London stannade hon denna gång bara några timmar men hann få några intryck som hon tecknade ovan och som hon skrev med ord: "Urgamla taxibilar med roliga typer till chaufförer, kvinnliga stadsbud, kvinnor med cigaretter i munnen, lustiga barnvagnar, en tiggare som spelade grammofon i rännstenen."
Mammas slutdestination var Hawling Manor, Andoversford, där hon skulle jobba hos den fina familjen Prescott. Där fanns en svensk AGA spis, ett riktigt underverk, som mamma tecknade av. Mer om mamma Barbros öden och äventyr i England kanske kommer någon annan gång.Idag ska vi så småningom åka in till Staden, äta lunch med kompisen A, sönerna, svärdottern och lilla Isabelle. På kvällen blir det föreställningen Lejonets Unge i det vackra gamla teaterhuset vid bron. Det låter som en alldeles utmärkt lördag, eller hur?
5 kommentarer:
Det var jättekul att följa din mammas resa, men så synd att bilderna inte var klickbara så att man kunde se en förstoring.
Teckningen av AGA-spisen och kaninerna hade jag verkligen velat se större. Hon ser ut att ha varit en skicklig tecknare din mamma!
Att följa med dig på din mammas resa genom hennes ord och bilder känns helt fantastiskt... hoppas att det kommer fler berättelser!
Varm kram...
Christina: Vet inte varför bilderna inte gick att klicka på. Har väl inte lärt mig alla knep ännu.
Elisabeth: Det kan nog tänka sig att det kommer mer från hennes äventyr i England.
Tack båda för era kommentarer!
Jag säger som Christina .., men långt efteråt .., så himla intressant läsning!
Elisabet i Ystad: Kul att du tittade in. Är det inte fantastiskt att man kan dela öden och äventyr så här på bloggen. Jag tycker det är så häftigt.
Skicka en kommentar