Nu stundar en fullspäckad helg och sedan är det dags att kavla upp ärmarna igen och börja jobba. Det blir ett gott slut på en bra semester.
Dagen idag:
... bjöd på vågskvalp
... fyndade jag något vackert och gammeldags
... har snart tagit slut
Jag påverkas av vädret, vare sig jag vill eller inte. Nu måste jag motarbeta mina dystra (lugubra?) känslor med något vackert. Bilden ovan är så romantisk, en favoritbild som var omslag till en broschyr för Trädgårdsföreningen i Göteborg.
Mot kvällningen igår gav vi oss ut till det hemliga svampstället, det ställe som Ville visade oss en gång i tiden och som alltid har "burit frukt". Det gjorde det den här gången också. Eftersom Maken har ett ont knä, så var det jag som kröp under de risiga granarna och slogs med myggor och broms. Men jag tog fighten och kunde bärga en fin skörd. Det blev varma mackor när vi kom hem och resten blev infryst till ett senare tillfälle.
Vilken fascination att se en person mitt emot på andra sidan glaset göra samma grimaser och gester som jag själv!
Vilken finaldag! Och då menar jag finalen på vår vistelse på kusten. Strålande sol och fantastisk natur. På inrådan av bloggvännen åkte vi till Lysekil och Stånge Huvud. Mjuka, varma, grå, beiga och skära glittrade klipporna i solskenet. De var som snälla urtidsdjur eller elefanter som lät oss klättra omkring på deras ryggar.
Stigen tillbaka ledde förbi doftande blomsterängar. Jag påmindes om barndomens stig från badet till sommarstugan. Då man gick hem efter simskolan i den rödvita frottébadrocken.
Idag lyser solen igen ifrån en molnfri himmel. Ungdomarna har styrt kosan hemåt och vi gamlingar är kvar några dagar till här på den bohusländska kusten.