Vinden hade mojnat märkte vi när vi vinklade upp persiennerna på lördagsmorgonen. Det såg ut att bli en alldeles strålande höstdag.Vi packade våra ryggsäckar med kaffe och annat gott och knallade ut på klipporna. Där satt vi sedan och bara njöt av att få finnas till. Västerhavet glittrade, sjöfåglarna skriade, solen värmde. Vi fortsatte att klättra ut på klippuddarna, längre och längre västerut. Stenarnas mönster och färgnyanser fascinerade.
De sista eftermiddagstimmarna tillbringade vi i trädgården och jag fick årets första solbränna. Mina äppelkinder blev ännu rödare än vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar