God morgon eller snarare God förmiddag!
Slänger iväg en liten hälsning utan att ha något särskilt att förtälja. Snart har september månad passerat. Dagarna är "randiga" som jag brukar säga, sol växlas med regn, det skiftar snabbt. Ena dagen är den milt och skönt, 23 grader i solen, och den andra är det gråkallt. Lönnarna börjar glöda i höstfärger och längs Casselgatan står de japanska körsbärsträden på rad i sprakande rött.
Trots alla aktiviteter som inte låter sig göras i dessa Corona-tider (vad jag är trött på det ordet!), så lyckas jag ändå fylla veckorna. Maken och jag har våra turer till sjukvården, som bryter tristessen (nu raljerar jag!). Körövningarna har börjat lite försiktigt, vi sitter med fyra meters avstånd från varandra och sjunger enstämmigt. Det har varit ett SPF-möte med föredrag om Monica Z, jag har varit hos frissan och så har jag gjort en intervju för ett kommande nummer av Sydnärkenytt. Förutom de hushållsnära tjänsterna, förstås. De tar ju aldrig slut.
Jag fick en så härlig bild av min Lillasyster L. Hennes tre barnbarnsflickor sitter på rad i alldeles nya "äppelsockor".
 |
| Tre kusiner på rad på farmors kökssoffa. Foto: Irre |
Det fick mig att tänka på bilden av mina jobbarkompisar och mig, när vi fått hemstickade raggsockor av Chefen. Vi hade en fin samvaro, som man visst kan sakna ibland.
Nu ska jag baka en mjuk pepparkaka för kommande evenemang.
Höstliga hälsningar
Maggan
PS: En omtänksam vän som läst mitt blogginlägg lånade mig samtliga Kulla-Gulla böcker, så nu har jag att läsa. Dessutom en kanna full med Aroniabär, som vi fryst medan vi letar fram ett bra recept. Har du något?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar