Inte bättre förr

Nu har jag fått den första vaccindosen mot Covid-19. Mottagningen i Karlskoga var väldigt välordnad med snitslad bana, bemannade stationer och vaccinationsbås. I bås nr 11 togs jag emot av två vänliga munskyddsförsedda personer, fick ett litet stick i armen och en ny tid för den andra sprutan. Det blir dagen före min 70 årsdag - Vilken födelsedagspresent, sa sköterskan.

På hemvägen stannade vi till för att besöka Min Lilla Tants grav, så vackert belägen i en dunge på en skogskyrkogård. Hon föddes i januari 1918 och i mars det året bröt Spanska Sjukan ut, den stora pandemin som skördade upp emot 100 miljoner människoliv. I Sverige dog 37.573 personer. 

MLT har berättat för mig att både hon själv och hennes mamma Anna smittades, men klarade sig som genom ett under. Hennes pappa Rickard var hästkarl på det stora lantbruket och hade fullt upp med att köra doktorn från hus till hus. Jag läser på nätet om minnen från den tiden att Svartå stationsbyggnad, som låg i närheten av där de bodde, var helt belamrat med likkistor. Så fasansfullt det måste ha varit!

Tur att vi har möjligheter att få vaccin i dagens Sverige. Det är inget att tveka på! Ta tacksamt emot hjälpen!

Mer minnen från Min Lilla Tant, som hette Ann-Marie och var gift med pappas kusin Oskar, hittar du under etiketten Min Lilla Tant här i bloggen.