Öluffning

Gomorron!

Nu är jag tillbaka igen från årets utflykt till Bokmässan och till Styrsö. Som vanligt har det varit fyra härliga dagar, fyllda med intryck.

På lördagen beslöt vi oss för att "öluffa" till Vargö, en liten ö längst ute i havsbandet. Vi fick säga till hoppilandkallen att vi skulle av där, annars skulle färjan inte lagt till vid den bryggan. Det var vi och ett ungt holländskt par som gick iland. För övrigt såg vi inte till en enda person. Men vi hörde hammarslag på håll, så ön var bebodd.

Vargö är ett naturreservat. Stigen tog oss genom en lummig parkliknande skog. Stora lövträd, omkullfallna stammar, murrester, en damm kantade vår väg. Skogen glesnade och vi kom ner till en vik. Framför oss låg Kattegatt, kav lugn.

Vi satte oss i en klippskreva och njöt av stillheten och skönheten. Klipporna var mjukslipade och varje stenhäll var som ett konstverk av mönster och färger. Jag förstår konstnärerna som vill måla av detta vackra.

Den enda turen tillbaka från Vargön gick halv fyra. Hade vi missat den hade vi blivit kvar över natten. För säkerhets skull var vi på bryggan i mycket god tid och fällde ner semaforen som signalerade att vi ville med. Det holländska paret kom också nedklättrande från klipporna och hann med båten tillbaka till civilisationen. Tur det, annars hade jag legat vaken hela natten och undrat vad som hänt dem.

Nu är det dags för frukost, jag får berätta mer en annan gång.