Fredagsmys i La Stada

För Lillasyster L och mig är det tradition att träffas några timmar i La Stada under februarilovet. Ja, min syster är så ung att hon fortfarande har februarilov.

Igår var det dags. Vi strålande samman på perrong 1 a och knallade sedan upp på stan. Det bet lite i kinderna. Vinden var fortfarande kall. Jag ångrade att jag inte tagit på mig mössa på mitt nytvättade hår.

Men inne hos Em på Husets Café, var det varmt och skönt. Där blev det kaffe, våffla och baklava medan vi uppdaterade varann om vad som hänt sedan sist. Ett och annat barndomsminne dök också upp.

Vi skrattade gott åt Lillasysters bravader som tuff treåring. Våra barnbarnsflickor verkar brås på henne. De har också roliga funderingar och mycket energi.

På Örebro Konsthall såg vi en härlig, livsbejakande utställning av konstnären Gerd Göran, nyligen fyllda 100 år. Man blev glad bara av att gå runt och titta.

Tavlan ovan heter Mamma och moster. De verkar också vara på café!

Efter att ha varit kulturella ett tag, fortsatte vi Storgatan och Drottninggatan fram. Vi kikade in i några butiker, köpte lite trevligheter (en bunt vackra servetter, en brandgul kulspetspenna, ett spiralblock, flytande eyeliner och en vårlig topp till Lilla L). Och avslutade eftermiddagen på saluhallen med en förföriskt god fisksoppa. Det är mysigt att sitta där i halvmörkret omgiven av goda dofter, höra sorlet av kunder och lunchgäster. Herrarna bredvid oss diskuterade sport och semesterresor till Italien, det kunde jag inte undgå att höra.

Det ska bli varmare igen och sol, lovar SMHI. Det kan väl bli skönt. Idag ska jag försöka bli klar med en artikel som har deadline på måndag, men imorgon vill jag nog gå ut och fånga dagen!

Ha det!

Sportlovsaktiviteter

God morgon!

Det är sportlovsvecka och idag ska jag och Lillasyster L göra vår sedvanliga tur till La Stada för att förlusta oss. Vi tar tåget från varsitt håll och möts på centralstationen. Ovan är en bild på Laxås fina station. Bilden är tagen i onsdags, som var en härlig och solig vårvinterdag. Jag var på uppdrag som reporter och i nästa Sydnärkenytt kan man läsa resultatet.

Veckan började med ett tandläkarbesök tidigt på morgonen och nu har jag en tand mindre i munnen. Fast att det har gått några dagar sedan tandläkarAnton drog ut den, så pulserar och värker det, speciellt på natten. Fantomsmärtor?

Annars så har jag berättat om vår vårliga Skottlandsresa på Föreläsningsföreningen. Det kom hela 55 personer, nästan fullsatt med andra ord. Flera blev sugna på att resa till Skottland. Jag kan kanske kalla mig "influencer" nu? Avslutningsvis visade jag en bild på Maken, iförd kilt. Han är ju hälften skotte, hälften Göteborgare. Och kilten finns kvar och kunde förevisas även den! Det är fin kvalitet på den skotska ullen!

Ta det lugnt i backen idag!

Ljuset

Detta är en märklig berättelse, inte undra på att den tog tio år att skriva för Anthony Doerr. Jag fick boken för några år sedan av min kompis I från Nacka och det är först nu, när jag legat för ankar, som jag har läst alla sexhundra sidorna. Tur att det är en pocket, skulle ha varit för tung att läsa i sängen  annars.

Berättelsen knyter ihop två unga människors livsöden i ett krigshärjat Europa, en blind flicka från Paris och en barnhemspojke från gruvområdena kring Essen. Det är korta kapitel späckade med förnimmelser och intryck, som hoppar mellan olika tidpunkter - en impressionistisk väv. Det är först mot slutet som man förstår hur allt hör samman.

Jag förstår att författaren vann Pulitzer-priset med boken.

Det är, tillfälligt?, vår i luften. Smältvatten, mild luft, lervälling, ljusare morgnar och kvällar. Vi gjorde en "utryckning" till äldste sonen Joy och barnbarnet, som behövde medikamenter och livsmedel i sin sjukstuga. På vägen hem tog vi "bakvägen", de små vägarna på landet. Vårligt dis över sjön Teen, betande rådjur på en äng, åkrar som lyste gröna. Snart kommer svanarna och tranorna, ja jag läste just att ett gäng tidiga svanar redan dykt upp i Tysslingen.

Ha en skön söndag, ni därute!

Februarihälsning

Glädjeämnen i februari:

• Tulpaner
• Talgoxens läte
• Semlor
• Dagsmeja
• Alla Hjärtans Dag

Februari är också en tid för årsmöten; igår ett, idag ett annat. Och fler väntar. 

Något som också är typiskt för februari är ju förkylningar och influensor. Maken och jag har precis kravlat oss upp ur sjuksängen. Nu är det Joy och Lilla Hjärtats tur att ligga i feber och hosta. 

Sänder er varma kramar på Alla Hjärtans Dag!

Änglar finns

Livet börjar så smått återvända. Jag reflekterar över alla goda hjärtan jag möter runt omkring mig och i mitt huvud surrar: Jag trodde änglarna fanns, bara, bara i himmelen! Många av de goda änglarna är "utlandsfödda", som det heter.

Imorse när jag med röda duffeln ovanpå morgonrocken hade tufflat iväg till brevlådan och hämtat Nerikes Allehanda mötte jag grannen tvärsöver. Han var på väg till sitt jobb som kock på sin kinakrog. - Åh, försiktigt, försiktigt! ropade han och tog mig varsamt under armen och ledde mig över snö och is till vi nådde tomtgränsen. Varm i hjärtat blir man.

Det blev Makens tur att trilla dit på dunderförkylningen/influensan. Det var tacken det, för att han vårdat mig så omsorgsfullt. Nu är det min tur att hjälpa.

Ta det varligt!

Känsliga läsare varnas

Usch, vilken pärs! Kände mig olustig i onsdags och på torsdag eftermiddag bröt det ut: feberfrossa, sprängande huvudvärk, skrällhosta, illamående. Har inte vågat stoppa något i mig, inte haft lust heller, men vätska måste man ju ta. Så Maken har fixat blåbärssoppa. Och så hade jag en konstig stor kula under skinnet under bröstkorgen. Hade känt den i någon vecka. Maken hjälpte mig att få hål på den och ut sprutade var och blod, allt är inte borta, så jag får kanske uppsöka drop-in på Vårdcentralen.

Den här synen hoppas jag att jag får se i maj.

Idag känner jag mig lite starkare, men inte är det mycket med mig, precis. Men jag vet ju att det går över. - Tur att du har Maken, sms:ade en kompis. Ja, det är tur det!

PS: Har jag blivit en riktig influencer nu?