Systerträff på sportlovet

Vecka 8, vinterlov och Fettisdag - I år sammanföll det med syrrans och mitt årliga besök i La Stada. Vi tog i vanlig ordning tåget från varsitt håll, hon från den norra länsdelen och jag från den södra, och så sammanstrålade vi i residensstaden.

Första stoppet blev Föreningarnas Hus och det eminenta caféet där. Mums vilka goda semlor och vilket gott kaffe! Sonen Pe jobbar där och han och hans kollega kunde ta en liten rast med oss innan stora semmeltåget tuffade in. Många var liksom vi sugna på semlor.

Syrran hade stickat en så fin tröja till Lilla Ve. Den blir gosig under vårvintern.

Stärkta av semlorna gick vi ut på stan. Tittade in till den fina lilla butiken Bergslagens Bok och Bild. Trots att det var bokreans första dag köpte jag ingen bok, men ett 1000-bitars pussel med en bokhandel som motiv.

En annan väldigt mysig affär var Söstrene Grene, en dansk butik fylld med en massa "vill-ha"-grejor. Dit måste jag återvända.

Sedan blev vi kulturella och gick till Kulturkvarteret och åt lunch. Det var första (men inte sista) gången jag besökte det spektakulära huset. Efter ytterligare affärsverksamhet återvände vi till centralstationen och tuffade hemåt åt var sitt håll.

Ja, det blev en väldigt trevlig Fettisdag!

En trevlig måndagskväll blev det också hos dessa båda damer. Hon till höger var på kärt besök hos sin tidigare arbetskamrat, som just fyllt år. Vi pratade gamla minnen, bland annat från tiden med Mullhyttans Bygdekör och Ramundeboda Kyrkokör.

Här är en bild från en av de många gånger då vi firade Sveriges Nationaldag i Porla Brunn. Solen sken för det mesta den dagen. Körsångarna stod på trappan och sjöng Stenhammars Sverige, Hemvärnet paraderade och blåsorkestern marscherade. Prästen höll tal och sedan drack alla kaffe på gräsmattan utanför hotellet.

Ikväll packar jag väskan. I morgon bitti bär det iväg på nya äventyr. Mer om det vid ett senare tillfälle.

Hasta la vista!

Nä nu blommar det!

En sådan gyllene morgon! Medan Maken hade återbesök hos doktor Uggla passade jag på att strosa runt i Sveriges vackraste stadspark. Naturligtvis hade jag kameran i högsta hugg.

Magnoliaträdens blommor var precis på väg att slå ut, ja Stjärnmagnolian var nästan överblommad redan. Backarna under de gamla träden lyste blått av scilla. Påskliljor, penséer, tulpaner bländade i rabatterna. 

Högt uppe i ett träd vid åkanten satt en koltrast och sjöng. Den hördes klart och tydligt över det svaga stadsbruset i bakgrunden. Rätt var det var kom ett gäng änder flaxande på låg höjd, ilsket trumpetande. 

Vägen till och från parken var lika vacker den. Villorna och träden speglade sig i Svartåns blanka vatten. Läste i Nerikes Allehanda att nu i helgen skulle vattnet färgas grönt genom ett utsläpp från Eons kyltankar. Ansvariga intygar att det är en ofarlig färg. Hoppas att det är någon som kan fota den gröna floden idag.

Jag fick min beställning från Bokklubben för några dagar sedan. Men de får vänta ett tag. Just nu har jag äntligen tagit tag i Kafka på stranden av Hakuna Matata, nej jag menar Haruki Murakami, en pocket jag fått för länge sedan av PO66. 

Jag har blivit grundligt knådad av massösen med de starka nyporna. Hon kan sin sak, det märktes. Nu ska jag kanske bli av med min onda rygg. Återbesök är bokat.

Ha en fin Första Maj!

önskar Eder förtrogna

En helt underbar hyllning till våren och Laleh.

Those were the days

Huset är åter tomt, så när som på Maken och mig. Men tankarna går tillbaka till hur det var för några dagar sedan.

Lördag
LH tecknade ett stilleben med fruktskålen som förebild, LL målade Super Girl och vi vek och ritade hiskeliga gubbar tillsammans. Jag fäste upp bilderna på garderobsdörren i hallen och LL bjöd in de vuxna till vernissage. Man fick karameller av den charmerande värdinnan i hatt. Några verk blev sålda direkt.

Söndag
Halva styrkan hade åkt hem. Vi andra gick på närbeläget loppis och åt lunch på favoritrestaurangen Dahlins. På kvällen, när LL sov sött, kom kortlekarna fram och vi spelade Spite & Malice, som kära svärmor Isabelle lärde oss en gång.

Måndag
Em, hennes arbetskompis och undertecknad besökte sommarens utställning i Örebro, Marilyn Monroe. Man hade tänkt till ordentligt och såg till att ingen trängsel uppstod någonstans. Ett mindre antal släpptes in per gång till filmförevisning och egen rundvandring bland montrarna i Konserthuset. Innan entrén blev man, om man ville, förevigad framför "Madison Square Garden". Fotot kunde man köpa vid utpassering. Det var först då, när jag såg bilden, som jag upptäckte att jag fått en stor chokladfläck på blusen. Em och jag hade fikat på Wasa-konditoriet innan och jag föll för ett smarrigt chokladflarn. Aj, aj. Synden straffade sig genast.

På röda mattan (med fläckad blus!)

Marilyn fotar 1945

Vi blev imponerade av personen Marilyn, en kvinna före sin tid som hade skinn på näsan och ville vara "sin egen". En hel del fördomar om henne kom på skam.

Utställningen pågår till sista augusti.

Ha det gott!

Maggan

Skottdagen

Skottdagen är snart till ända. Och nog fick vi skotta alltid. Eller snarare Maken fick skotta i morse eftersom det fallit vitt från himlen under natten. Men nu är det borttöat och lika skönt är det. Imorgon börjar ju vårmånaden mars.

Enligt gammal tradition fick kvinnorna fria just den här dagen. Och om villebrådet tackade nej, fick han köpa sig fri med ett tyg till frierskan. Skönt att vi har kommit lite längre idag. Det är väl varannan damernas, nu för tiden?

Efter frukost och skottning åkte Maken och jag in till La Stada. Jag levererade ett antal exemplar av  min och Rosas andra bok till den charmiga lilla boklådan Bergslagens Bok & Bild. De hade gjort en beställning och jag hoppas att kunderna strömmar till! Sedan träffade vi Joy och LH. Det blev publunch och filmtajm för LH och mig. Hon och jag såg Frost 2. Olof är bäst där, tycker farmor. Den svenska rösten görs så bra av Nassim Al Fakir. Vackra scenerier, men lite för mycket svulstig magi för min smak.

Har ni kommit till skott än? Ta och fria, vet ja!

Blindstyre

Trots uppmaningen i Nerikes Allehanda verkade inte Örebroarna ha mött upp med sina kompostpåsar på Järntorget för att hjälpa till med Open Art-installationen. Jag gick förbi där vid elvatiden och såg bara den svarta jättelika gummiankan. Aha, var det första april igår, säger du!

Jag hade tid hos optikern, där jag gått sedan 1983 då jag fick mina första linser. Sedan dess har mycket vatten flutit i Svartån. Linsgurun har gått i pension och nu är det yngre förmågor som tar hand om ruljangsen.

Jag såg dåligt när jag gick in där, men det känns som jag såg ännu sämre när jag gick därifrån. Optikern provade och provade. Vad står det på nedersta raden? Hur jag än försökte, så kunde jag inte lista ut vad det stod. Jag ville ju så gärna göra honom glad, men det var suddigt hur många glas han än provade. Sämst blev det när jag fick prova de nya linserna. Vänster lins hamnade i höger öga och tvärtom. Efter en lång tid vacklade jag ut i vårsolen med nya linser och med en ny tid bokad till om två veckor,

Med hjälp av mina läsglasögon som jag hade i handväskan, kunde jag i alla fall läsa prislappar och handla lite förnödenheter. Lunchen blev en galette med lax med utsikt över Våghustorget. Och sedan tog jag tåget hem igen.

En ny dag randas. Undrar vad man ska ta på sig?

Fredagsmys i La Stada

För Lillasyster L och mig är det tradition att träffas några timmar i La Stada under februarilovet. Ja, min syster är så ung att hon fortfarande har februarilov.

Igår var det dags. Vi strålande samman på perrong 1 a och knallade sedan upp på stan. Det bet lite i kinderna. Vinden var fortfarande kall. Jag ångrade att jag inte tagit på mig mössa på mitt nytvättade hår.

Men inne hos Em på Husets Café, var det varmt och skönt. Där blev det kaffe, våffla och baklava medan vi uppdaterade varann om vad som hänt sedan sist. Ett och annat barndomsminne dök också upp.

Vi skrattade gott åt Lillasysters bravader som tuff treåring. Våra barnbarnsflickor verkar brås på henne. De har också roliga funderingar och mycket energi.

På Örebro Konsthall såg vi en härlig, livsbejakande utställning av konstnären Gerd Göran, nyligen fyllda 100 år. Man blev glad bara av att gå runt och titta.

Tavlan ovan heter Mamma och moster. De verkar också vara på café!

Efter att ha varit kulturella ett tag, fortsatte vi Storgatan och Drottninggatan fram. Vi kikade in i några butiker, köpte lite trevligheter (en bunt vackra servetter, en brandgul kulspetspenna, ett spiralblock, flytande eyeliner och en vårlig topp till Lilla L). Och avslutade eftermiddagen på saluhallen med en förföriskt god fisksoppa. Det är mysigt att sitta där i halvmörkret omgiven av goda dofter, höra sorlet av kunder och lunchgäster. Herrarna bredvid oss diskuterade sport och semesterresor till Italien, det kunde jag inte undgå att höra.

Det ska bli varmare igen och sol, lovar SMHI. Det kan väl bli skönt. Idag ska jag försöka bli klar med en artikel som har deadline på måndag, men imorgon vill jag nog gå ut och fånga dagen!

Ha det!

Byn versus La Stada

Ovan: Det vackra trappstegshuset med världens bästa kinesrestaurang Dahlins, Det gamla, pampiga tingshuset på Stortorget med ett glittrande julträd framför Nedan: En kille hade bråttom till Södra Station, Casselgatan i solnedgång, Conventum, granne med parken som till våren är full med krokus

Bilder från igår och idag, från brukssamhället och från "storstaden"

Igår, när jag kom ut på Casselgatan efter jobbtimmarna på Kupan, lyste Dahlin-huset rött av den nedåtgående solen. De japanska körsbärsträden var lätt pudrade av nysnön.

Idag var himlen mulen över Tingshuset i La Stada. Mitt ärende var att besöka specialisttandvården fem våningar upp i Krämarhuset. Jag gillar inte att åka hiss, men upp fick jag sällskap av två medpatienter. Ned klarade jag mig alldeles själv.

Jag vandrade ut och in i affärerna som alla skyltade med halva reapriset! Jag kom lindrigt undan: Köpte bara en väst och en topp.

I den blå skymningen drog jag mig mot Södra Station, där jag fick vänta lite extra på ett försenat tåg tillsammans med ett stort gäng uppspelta ungdomar. De dunkade varandra i ryggen och kallade varandra för Bror.

Nu lägrar sig lugnet över den lilla galliska byn och det börjar bli dags att krypa till kojs.

Natti, natti!!

Referat av sportlovsdag i La Stada

Inspirerad som jag är av OS-sändningarna  från Pyeongchang låter jag mig intervjuas av en reporter:

- Nå, Maggan, hur känns det idag efter sportlovsdagen i La Stada?

- Jo, jag är mycket nöjd!

- Ta oss igenom dagen!

- Delade tågkupé med små barn som skulle till mormor i Kumla, respektive farfar i Arboga. Mötte min syster på centralen i La Stada och promenerade upp till Husets Café, där Em jobbar. Det blev mumsiga våfflor och trevligt småsnack. Tittade på idrottshistoriska bilder och knatade ut i den gråkalla fredagsförmiddagen. Änderna vinterbadade i Svartån. Wadköping lockade med butiker och fotoutställning om pappalediga herrar.

Släntrade över Sveriges vackraste stadspark, om några månader står magnoliorna i blom, och in till caféet och lunchstället, där vi intog varsin bakad potatis. Skönt att ta halvtidsvila där, hinna dricka vatten och känna dofterna av vintervilande växter i växthusen.

Spurtade sedan till Holmqvists där jag fick en synundersökning av min jämnårige optiker, som jag gått hos sedan 1983. Att vi börjar bli gamla fick jag känna på. När vi skulle prova ut ny styrka till glasögon, såg jag absolut ingenting på tavlan framför mig. Hur stora bokstäverna än var! Har jag blivit ett sådant blindstyre? Men så kom Gunnar på att han glömt ta ur mina linser. Med både linser och glasögon såg jag bara ett töcken.

Jag återupptäckte min favoritklädesaffär och shoppade loss, innan det var dags för Kaffe Latte vid Espresso House. Syrran tog tåget norrut, ett tåg som förresten hette Kata Dalström! Ett SMS hade kommit in att mitt tåg var inställt p g a fordonsskada men att jag kunde ta ett tåg, 1891, en kvart senare för att sedan byta i Hallsberg. Det var bara det att det tåget inte släppte på några passagerare, bara av.  En stund senare hörde jag en högtalarröst annonsera om ett nytt tåg i rätt riktning, så jag galopperade längs perrongen och kom med det välmatade tåget. Hamnade med en farfar och två sportlovslediga pojkar som ville spela Uno med honom. I Hallsberg väntade inringde Maken, så vi kunde tillryggalägga sista biten in i mål i en varm bil. Hemma!

Idag firar Maken och jag 45-årig förlovningsdag och jag fick de här vackra rosorna i morse:

Trevlig helg, önskar

Maggan

Så in i vassen

Det har varit en fin sommardag som spenderats med La Familia. Först blåbärspaj och vaniljvisp hemma hos Joy i den nya lägenheten och sedan besök på utställningen om Titanic. Den var mycket välgjord och sevärd. Det tyckte även Lilla Hjärtat, även om hon hade fjärilar i magen när hon gick in genom porten. Farfar hade precis berättat att det handlade om en fartygskatastrof, så det kunde kännas otäckt.

Sedan träffade vi Pe, Em och Lilla Lila i den gröna oasen, där vi åt lunch på Naturens Hus. LL ville helst äta medhavd majs, som hon uttalar väldigt tydligt och med eftertryck. Sedan knallade hon för egen maskin hela vägen, längs gångstigarna, uppför träbron över krokodilträsket och ner till vassen vid Hjälmaren.

Ja, se det var en trevlig dag i La Stada!

En gammal och kär tradition

Det har blivit en kär tradition för syrran och mig att mötas i La Stada när hon har sportlov. Vi tar tåget från varsitt håll och så möts vi på perrongen. Ja, en gång strålade vi samman i fina Nora också, där hennes äldste son och hans sambo driver en verksamhet.

Denna gång började vi med att "prata av oss" över en semla och en kopp kaffe på ett café nära Järntorget. Det fanns skyltar över allt med uppmaningar: Inga hundar i möblerna, tack! och på toaletten stränga förmaningar att inte lorta ner handdukarna. Fick mig att tänka på skylten ovan som jag hittade på en toalett i Cotswold i England förra året.

Syrran bor vackert på landet och kunde berätta att hon denna morgon hade bevittnat hurusom två rävhannar slogs på liv och död om en rävhona, bara ett tiotal meter från där hon stod på stallbacken. Det måste vara en ovanlig syn. I La Stada kunde man möjligtvis se änder slåss om en brunspräcklig hona.

Det blev lite shopping också, helt oplanerat. Det viktigaste är ju att träffas, men det är ju inte dumt att göra några fynd också. Jag fyndade två böcker på bokrean: Andra boken om de italienska väninnorna och en dokumentär om Maria Lang. På tygaffären köpte jag gardinkappa och kuddfodral till vardagsrummet och så införskaffade jag en present till någon som fyller år snart.

Idag liksom igår skiner solen över oss närkingar. Och det är fredag och vår fyrtiofyraåriga förlovningsdag. Det ni!

Solen skiner idag

Vilka härliga septemberdagar vi har! Idag hade jag ett ärende till La Stada och passade på att stämma träff med mina tjejer, Em och Lilla Lila, i Wadköping. Vi kikade in i en av de små hantverksbodarna och fick en pratstund med polska Veronika som ställde ut sin konst. På Jeremiabageriet köpte jag doftande bröd och sedan hade vi en lång och mysig lunch på gården utanför Kungsstugan. Em bjöd på räkmacka och Lilla Lila fick sin lunchmjölk.

Rosorna blommar fortfarande vackert i Stadsparken. Det kunde vi konstatera när vi strosade runt, beundrade färgprakten och drog in väldoften.

Igår var det Maken och jag som tog en liten tur på eftermiddagen. Vi tog oss tid att stanna till vid Sannahed och vid Mosjö. Tidigare har vi alltid åkt förbi och tänkt att någon gång ska vi titta närmare. Och nu blev det av.

Sannahed

Mosjö

En typisk närkingsk replik:
- Idag skiner solen!!!
- Ja, idag ja ...

Ut i solen med er!
Hälsningar från västmanländskan!

Sportlov med syster

Nu har vi firat sportlov igen, syrran och jag! Vi kom med tåget från varsitt håll och möttes i La Stada. Det var ett härligt vårvinterväder, som gjort för en promenad på gator och torg. Men allra först avsmakades Örebros godaste semlor på Reiduns Café. Det är inte bara vi som tycker det utan utmärkelsen fick de av Nerikes Allehandas semmelexperter.

Sedan tittade vi in på Heavens Door där Mohlavyr, alias Ulrika Mohlin, just nu har en utställning. Det är en spännande multikonstnärinna, som blandar målning, musik och teater. Kolla gärna på You Tube. Fick inte länken att fungera här.

NA-Borgen har omvandlats till hotell. Mycket lovvärt att ta tillvara den fantastiska byggnaden, nu när journalisterna flyttat ut. Jag skulle då inte ha något emot att checka in där. Tänk att ha en sådan vy när man drar ner rullgardinen för natten: Svartån, slottet och frimurarlogen (Frimis).

Det smakade jättegott!

Torsdagar är soppdagar på Husets Café i Föreningshuset nära Karro. Igår bjöds det på delikat tomatsoppa och hembakt bröd. Vi överraskade caféföreståndarinnan Em med ett besök där.Roligt att få träffas och prata en stund.

Sedan gick vi ut i vimlet igen. Jag köpte mig lite vårnytt i form av två toppar och en matchande vacker cardigan. Men inte en enda bok, trots att det var bokrea och allt. Visst var jag duktig?

Se det var ett sportlovsfirande helt i min smak!

Uppåt väggarna

Så kom snön till sist och pudrade marken vit. Den gör omgivningarna vackrare och ljusare, men man får gå försiktigt så man inte halkar.

Igår hade jag ett ärende hos optikern i La Stada och Maken var bussig och följde med. Open Art har efterlämnat spår i staden. Den här gigantiska muralmålningen kunde jag se utan vare sig glasögon eller linser.

På torget höll man just på att lasta av den välväxta julgranen. Där kan man snacka om bred last. Undrar just var den har växt? Vi hade en sådan gran alldeles inpå knuten ända till parkförvaltningen lät ta ner den för ett halvår sedan.

På parkeringen utanför köpcentret ringlade sig en lång, lång kö av bilar framför en provisorisk däckbytarstation. Det var tydligen många som fått kalla fötter.

Jag hade tänkt att stå på loppis idag för att få sålt lite av vårt överflöd. Garaget är sprängfyllt, där har vi inte fått in någon bil på länge. Men loppiset blev inställt. Istället tror jag att jag ska baka saffransbullar så vi står rustade inför första Advent.

Trevlig helg!

Från stadens hus till skogens sus

Idag stod det i Nerikes Allehanda att NA-borgen på bilden håller på att göras om till hotell. Det blir nog en härlig övernattningsmiljö för stadens (rika?) turister. Jag tänker på Göteborg där det pampiga posthuset på Drottningtorget också gjorts iordning till hotell. Det är fint när äldre byggnader tas tillvara och fasaden behålls.

Bilden ovan tog jag igår lite snabbt från parkeringen vid konserthuset. Jag hade varit och fått fötter och ansikte behandlade. Nu går jag som på moln med tånaglar i olika färger. (Fotterapeuten löpte amok!)

Nästan hemma igen stannade jag till och drog in barrskogsdoften. Så här har vi det alldeles inpå knutarna.

Ha en skön aprildag! Det ska jag ha!

Jakten på magnolia

Jakten på magnoliablommor ledde mig till Stadsparken, där jag stämt möte med en likasinnad. Vi hittade svällande knoppar, halvt utslagna och i något fall träd i full blom. Är det inte en magnifik blomma, magnolian?

Vi insöp alla skönhetsintryck, klappade de ludna frökapslarna, drog in den söta doften från blommorna, bländades av de gröna gräsmattorna som var översållade med scilla och krokus... Snacka om mindfulness!

Det gamla slottet gonade sig i vårsolen.

Efter en liten promenad satte vi oss på Ingeborgs och tog en eftermiddagsfika. Det blev en lång, lugn pratstund om livets väsentligheter.

Jag avslutade min stadsvisit med besök hos äldste sonen och Lilla Hjärtat, alltid lika trevligt!

Driving home for Christmas

En sned sol lyste in över perrongen. Det var dags att vinka av Lillasyster L efter några timmars gemenskap och shopping av de sista julklapparna. Allra först, innan vi gick ut i trängseln, började vi med den obligatoriska fikastunden, denna gång på Ingeborgs.

Själv blev jag upplockad från stationen av sonen Joy och Lilla Hjärtat för hemfärd. Bilradion spelade Driving home for Christmas, en passade sång för tillfället.

När själen fått sitt ...

Det är inte varje dag jag går på vernissage, men idag var det en sådan dag. På Evas Café ställde Eva Kooperativet ut fina foton med mycket hög klass. Em och hennes medarbetare hade ordnat med en fräsch och läcker salladsbuffé, mycket gott.

När vi ändå var i stan passade Maken och jag på att fixa våra klockor som båda hade stannat i sommarvärmen. Edwalls Ur är en riktigt anrik butik. Jag tror inte det finns så många kvar av den sorten i Sverige. Medan batterier byttes, tittade vi in i Nicolai kyrkan, en mäktig katedral mitt i centrum. Och när själen fått sitt, satte vi oss på Örebros Café de la Paix, Wasakonditoriet, och drack kaffe och åt en syndigt god bulle. Från våra caféstolar kunde vi spana in både uppklädda bröllopsgäster utanför statshuset och strosande turister i foppatofflor. Och minsann dök inte en och annan Örebrokändis upp med samma ärende som vi, en fika på uteserveringen.

Ha det så gott i högsommaren!

Vår i staden

Idag har jag lyxat till det i La Stada. Varghunden Mollys matte, som har salong mitt i stan, har gett mig en skön ansiktsbehandling och sedan fick mina fötter sig en omgång också. Så jag svävade ut på gatan på små moln.

När jag ändå var i stan passade jag på att titta in till optikern. Det började bli dags att beställa linser igen. Jag fick en grundlig undersökning också, eller grumlig kanske jag skulle säga. Högerögat är inte lika skarpt som det har varit.

Handlade lite i den röda handelsboden och så fönstershoppade jag utanför hattaffären. Viola skulle ha älskat den mössan och sjalen! Ser ni slottet som avspeglar sig i fönstret?

Hann precis tillbaka till bilen innan parkeringstiden hade gått ut. Förra gången satt en präktig böteslapp på rutan. På gräsmattan framför bilen trippade minsann ett litet vårtecken - min första sädesärla för i år!

Stadsbesök

Snön kom tillbaka, lagom till sportlovsveckan. Roligt för de lediga skolbarnen, mindre roligt för oss som inte idkar vintersport.

Lillasyster L och jag hade stämt träff i La Stada igår. Vi tog tåget från varsitt håll och möttes i metropolen. Med på mitt tåg var ett gäng småttingar i lysande gula västar. De fick hålla i varsin biljett och räcka fram dem till farbror konduktören. Han tittade myndigt på papperslappen och klippte ett hål i hörnet. Vilket äventyr för en treåring! Efter tio minuters tågresa fick de snällt hålla en dagisfröken i hand och kliva ut på centralstationen.

L och jag stretade gatan fram i snögloppet och letade snart upp Märtas Café för en tår på tand. Jag valde ett gott saffransdoftande thé. Det var mysigt att sitta och titta ut på det vita. Pergolan såg ut att kunna vara riktigt inbjudande på sommaren. Det får nog bli ett återbesök då.

Sedan strosade vi ut på gatorna igen och tittade in i en och annan butik. Stadens nya saluhall var riktigt fin och doftade så där som saluhallar ska göra. Hoppas att stadsborna har vett att uppskatta den, så att den får vara kvar. Där åt vi en sen lunch, rostade rotfrukter, kycklingfilé och tsatsiki.

Nej, nu är det dags att sporta framför TVn. Herrarnas curlingsilver ska avgöras.

På återhörande!

Lördag i La Stada

Lillasyster L och jag fick några fina timmar i La Stada. I stadsträdgården, en gång utsedd till Sveriges vackraste, prunkar det fortfarande i rabatterna. Det finns gott om gamla träd i parken. Under den urgamla asken stannade vi en stund, andäktiga och förundrade. Den bredde ut sina väldiga, knotiga grenar åt alla håll. Trädgårdsmästarna hade till och med klippt ett stort hål i häcken för att en gren skulle kunna växa fritt. Så här måste asken Yggdrasil i gudasagorna sett ut.

Lunchen plockade vi till oss från den vegetariska buffén på Rosengrens Skafferi och satt sedan under markisen med utsikt över slottsparken. Det var mycket folk i rörelse, många fortfarande klädda i tunna sommarkläder. På torget sålde man blommor, frukt, grönsaker och sockervadd. Från en scen viftade en trollkarl med en röd duk inför en häpen publik.

Lillasyster L gjorde några lyckade inköp. Hon ekiperade sig inför höstterminen. Och jag kunde naturligtvis inte hålla fingrarna borta från två romaner à 10 kr styck. Men förtjänsten för böckerna gick till Kvinnohuset. (Försöker rättfärdiga mitt inköp, när det i själva verket handlar om svår bokmani.)

Stadsbesöket avslutade vi med kaffe och kaka på Lill-Annas Bageri. Sedan for vi nöjda och glada åt varsitt håll. Härligt att numer ha sin syster på så nära håll, att sådana här stunder kan bli av, lättare och oftare. Ser fram emot nästa gång!