Blommor, barnbarn och bullar

Dagens blomma får bli Doftschersmin. Det gamla trädet blommar nu rikligt, det som alltid har varit så nedlusat och pinat. Men nu blommar det som aldrig förr.

Midsommaren har kommit och gått. Vi firade den hemma i den lilla galliska byn med barn och barnbarn. 

Mysigt att vara barnvakt en stund åt Lilla V, man får passa på att ta en liten tupplur själv.

Grannflickan och Stora V lekte oavbrutet i två dagar. Här har de dragit igång en restaurangverksamhet i trädgården. - Vill du köpa en pizza? frågade grannflickan, för tillfället klädd som Batman. Ja, pizza är ju gott "dagen efter". Varför inte!

Jag hade hört rykten om att sommarkantarellerna hade kommit. Maken och jag packade ryggsäcken med kaffetermos och fikabröd och gav oss ut i terrängen. Jo då, jag hittade allt små gula, knubbiga kantareller längs skogsvägarna. Orkidéerna blommade i dikena och smultronen rodnade i solen. Jag hörde göken, långt borta. Så rofullt! Sedan åkte vi till vår favoritplats vid Unden för att dricka vårt förmiddagskaffe. 

Livet är gott att leva!

 

Födelsedagar

 God morgon på er!

Det är en nyvaken och nybliven 73-åring som skriver. Igår firades det födelsedag här hemma, men vi har firat flera bemärkelsedagar på sistone.

80½ år

Härom dagen firade vår vän A från A-sund Maken som i november fyllde 80 år. A bjöd på läcker lunch på Restaurang Sjötullen. Vi tittade ner i restaurangens undervåning där man håller på att skapa en vinkällare. Ett magnifikt bord stod på plats, tillverkat av en enda planka av ett jätteträd. Efter en nypa sjöluft gjorde vi några extra svängar: förbi Svartå station och industriområde, genom Bäckatorp, Hasselfors och Porla. 

300 år

Då låg Porla tyst och öde, en stark kontrast till lördagen därpå då Porla firade 300 år. Här står marknadsgumman B-M i sin vackra egensydda sekelskiftesklänning och stråhatt med band i samma färg som klänningen. Vi fick ett soligt och fint väder, men med luriga kastvindar på eftermiddagen. Parasoll och tält lyfte i sina förtöjningar och B-Ms hatt flög av vid flera tillfällen.

Landshövdingen höll tal och Laxå Blåsorkester spelade i Societetshuset. Här är orkestern i färd med att spela Under blågul fana och längst bak står kompisen T-S och hanterar sitt klockspel.

Jag var där som Tant Viola i samma stånd som grönklädda B-M, som sålde vykort och 2025 års kalendrar för glatta livet. Det var ingen åtgång på mina böcker. Behållningen var alla möten med bekanta, en del hade jag inte sett på väldigt, väldigt länge,

Kul var det!!

73år 

Och igår blev jag 73 år och hade dambjudning hemma. Syster S har kommit på kärt besök och jag hör hur hon grejar i köket. Dags för frukost på min första dag som 73 år.

Ha en fin dag ni alla!

Maggan

PS: Det var väldigt bökigt att knåpa ihop det här inlägget. Musen jag har är femton år gammal och håller på att lägga av.

Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans...

Vi blev bortskämda med en majmånad med värme och solsken. Nu är vädret "randigt", ömsom hällregn och blåst, ömsom sol och blå himmel. Dessemellan åskar det som omväxling.

Lite "randiga" har allt dagarna varit i veckan som gick.

På väg till Nationaldagsfirandet i Dammtorp for vi igenom ett regnväder. Bilens instrumentpanel visade att det bara var + 7 grader. Brr! Hur skulle det gå med firandet? Skulle Tivedspôjkera kunna spela med stelfrusna fingrar? Skulle högtidstalaren Malin kunna tala utan att hacka tänder? Skulle det komma några firare över huvud taget?

Men än en gång visade Dammtorp upp sig i sol. Molnen skingrade sig, flaggan vajade mot den blå himlen och det blev Dammtörpavär, precis som ordförande Ulla säger att det alltid blir. Vi i den tillströmmande åhörarskaran hurrade, viftade med pappersflaggorna och sjöng Du gamla, du fria. Malin höll sitt tal och Tivedspôjkera spelade. Jordgubbsbakelserna och kaffet smakade precis lika gott som de alltid gör på Nationaldagen i Dammtorp. Mot kvällningen tog myggen över. Då packade vi ihop och for hem.

Dagen därpå präglades av sorg och vemod. Vår fine vän, granne och ortens bäste kock fördes till gravens vila på den vackra Skogskyrkogården. 

Änkan o dottern har gett mig lov att lägga ut denna bild.

Dottern höll ett så fint tal på minnesstunden: "Det är en stor tröst att veta att så många nära delar våra minnen och vår sorg. Pappa var min mentor, min stöttepelare och han visade mig en enorm generositet och kärlek."

Lifeng Wang - älskad make och pappa

Avslutar med bild från Älgarås kvällen den 2 juni. Här sjunger nära hundra personer till spelemännens ackompanjemang Härlig är jorden..

Allt gott!

 

Det ska vi fira!!

Min äldsta vän fyllde 100 år häromdagen. Kalaset hölls i ett ljust och soligt atrium på äldreboendet där hon bor. Hon var lika pigg och ärtig som alltid, klädd i vitt och mandarin och med en guldmedalj på bröstet. Många kom och gratulerade, barn, barnbarn, barnbarnsbarn, släktingar, vänner, kommunalråd...Hela det stora rummet fylldes med blommor, den dagen gick nog den lokala blomsterbutiken riktigt bra!

Hon kom från Stockholm till Laxå på 60-talet tillsammans med familjer från Asea-Svets. Tjugo år senare blev vi kollegor på skrivbyrån på ESAB (1979) och så småningom hamnade vi som sekreterare på samma division. Det var mycket jobb, men också tid för festligheter. Jag kommer så väl ihåg hennes torra replik när jag uppenbarade mig lite sent till en bjudning. - Tack och lov att du kommer. Då blir det whisky och jag slipper sherryn. Jag hade ju blivit upplärd av min skotska svärmor att gilla en whisky till kaffet.

En hedersgumma till blev firad i dagarna. "Chefen" för diakonigruppen bjöd på middag på Casselgården som tack för att vi volontärer ställer upp och gör det lite roligare och trevligare för församlingsborna. Och vi tackade henne med en praktfull hortensia för att hon är en alldeles utmärkt chef, vi kan inte önska oss någon bättre!

Tack och lov för hedersgummor!!

 
 

Den blomstertid nu kommer

Den blomstertid nu kommer ... Maj månad har gått över i sommarmånaden juni och ute prunkar det. Midsommarblomster, prästkragar, smörblommor står där redan fast det är långt till midsommar. Men i vissa fall är blomningen redan över.

Igår morse gick jag till liljekonvaljelunden i närheten för att plocka mig en bukett. Men där ringde klockorna på sista versen. 

Den vackra, vita och väldoftande Finska Rosen blommar nu i trädgården. Om bara några dagar är blomningen ett minne blott. Detsamma tänkte jag om rhododendronparken på Midsommarberget. Bäst att fota den när den är som allra vackrast.

Det har gått en vecka sedan jag kom hem från den trevliga resan till Rhen och Mosel. Ett lite smärtsamt minne från resan är mina vätskefyllda ben och fötter, som jag får omlindade på vårdcentralen två gånger i veckan. Jag har fått vätskedrivande medicin och därför kunnat tömma benen på minst 5 kg vatten som skvalpade omkring där. Ja, jag hade stödstrumpor hela resan och innan dess också!! 

Här står en stor del av volontärerna på Kupan, Röda Korsets Second Hand, i Laxå. Vi firade sommaren och oss själva med goda landgångar och kaffe i Sockenstugan. Det är ett fint gäng, som gör mycket nytta i samhället.

Igår kväll bar det dags för Musik i sommarkväll i Älgarås kyrka. Jag hängde med som roadie åt Maken. I snart tio år har Tivedspôjkera spelat med i detta evenemang. Igår kom 90 sångglada personer till Älgarås.

Nej, nu ska jag förbereda mig för dagen: omlindning av benen och uppvaktning av 100-åring!

Allt gott!

Maggan