En hälsning från den lilla galliska byn

 "Men vad gör människan? Varför hör hon inte av sig? Inget blogginlägg nu heller!"

Jag kan riktigt höra era irriterade röster. Men bot och bättring. Här kommer en liten hälsning från den galliska byn.

Det har blivit en hel del fotboll. Ja inte utövat av mig själv, om nu någon skulle tro det. Fast jag har haft en ordentlig meniskskada en gång, då doktorn undrade om jag spelade fotboll.

Nej, det har blivit några spännande duster i TV-soffan. Igår kväll senast såg vi semifinalen i EM-fotbollen mellan Frankrike och Spanien. En spansk tonårspojke fick visa framfötterna och blev hjälte.

Annars då? Jo, vi har haft hjälp av det här gänget att laga en spaljé och ett plank och att tömma garaget på bråte. Nu kan jag, för första gången på länge, ställa in bilen där.

Sedan har jag och Må jobbat på Kupan två onsdagar i rad. Där är det sommaröppet på onsdagar mellan 10.00 och 13.00. Och jisses så mycket folk det har kommit. Så mycket att det bildats köer vid kassan. Då var det tur att Må:s barnbarn ryckte in som hjälpredor.

Andra aktiviteter har varit att baka och vara med på Sommarkyrkan en tisdag och torsdag. En journalist gjorde ett reportage i lokaltidningen och veckan efter kom det dubbelt så många deltagare.

Jag har också hållit i anmälningar till två dagsutflykter som ska ske under veckorna framöver. Vi får hoppas att vi får ett bra resväder tills dess. Idag är det utfärdat gul varning för storm och skyfall!!

Maken och jag var bjudna på middag av våra vänner på landet. Allt på tallriken är hemodlat, inklusive köttet (lamm). Och det smakade gudomligt gott. 

Avslutningsvis lägger jag ut Makens bild från Visby sommaren 2011. En favoritbild för mig.

Ha det gott!

Guldkant

Det blev en midsommar med extra guldkant i år! Så ska det väl vara när det är guldbröllop?

Förutom matjessill, lax, färskpotatis och jordgubbstårta hemma runt köksbordet som brukligt om midsommaren, så blev det restaurangbesök på kvällen några mil sydväst om den lilla galliska byn.

Jag lyckades inte hålla det riktigt hemligt (mina söner är smarta), men vi blev hämtade med limousine. Chauffören i livré och hatt backade den låååånga blanka bilen ända ner till ytterdörren och sedan var det bara att kliva in och sätta sig under stjärnhimlen i taket. Man kände sig som en filmstjärna, där man susade fram. Bara för en vecka sedan hade ju Lisa Miskovski suttit här i bilen.

Väl framme i Norrqvarn rullade chauffören ut röda mattan för oss. Jag tror att vi väckte en viss uppmärksamhet när vi kom uttrillandes allesammans. 

Det kändes som om man befann sig i Provence med solen, värmen, grilldoften från stekborden, ljuset genom lövmassorna. Chauffören, som är en bekant till familjen och en riktig entreprenör på orten, gjorde oss sällskap vid bordet. En f.d. arbetskamrat till mig, YB, jobbade extra som servitris och hon servade oss på allra bästa sätt. 

Det vimlade av folk bland borden. Någon som också firade guldbröllop den kvällen var vår kantor JK, fast i det fallet var det "bara" 35 årsjubileum! En trubadur spelade covers från scenen vid kanalkanten. Han började mycket lämpligt med "Jag vill vara din, Margareta". Undrar om YB hade något med det att göra?

Lilla Ve trivdes hon också. Maken till harmonisk unge får man leta efter! Glad och nöjd hela dagen.

Så var den midsommaren över! Ett riktigt fint minne blev det.

Lugn och ro

Midsommar! I år var det bara Maken och jag som firade stillsamt, mestadels i täppan i sällskap med blommor, trollsländor, fjärilar (och några enstaka mördarsniglar!). 

Dagen innan tog vi en liten tur och hälsade på en man som bor på en underbar plats vid änden av en sjö. Han bjöd på kaffe på verandan, medan hans fem kossor bligade på oss från hagen. 

Lilla L gav mig en tavla till födelsedagspresent. - Vilka är det som promenerar på ängen? frågade jag.    - Det är jag och min lillasyster, svarade hon. Hmm..

Här är böckerna som väntar på att bli lästa av mig, två av dem är födelsedagspresenter. Jag har precis läst ut en liten pocket som jag köpte på Coop i Karlskoga tillsammans med mjölk och bröd. Nu blir det nog Björn Skifs memoarer.

Ha en fortsatt fin midsommar

önskar

Eder förtrogna

Uj, uj, uj

Uj, uj, uj, som vi säger i Närke. Nu har det firats i flera dagar här i den lilla galliska byn. Vi har firat både midsommar och min födelsedag och spriten har stått på bordet. Alltså handspriten!

Som tur var har det varit ett perfekt väder, så vi har kunnat sitta ute. När det blev för hett under markisen, flyttade vi ner till den lilla platsen vid skogsbrynet. Där står nu irisarna och sträcker på sig så vackert med den stora plymspirean i bakgrunden. På bilderna ovan syns goda vännerna Ve och EM och min lillasyster L och K-O förutom Maken och undertecknad. Bilderna till vänster är från i torsdags och bilderna till vänster är från idag, söndag. Alltså ingen större folksamling samtidigt.

Årets midsommarafton förflöt utan dans kring stången, men med alla de mina runt om mig. Jag hade dukat en rätt innehållsrik buffé, som det var fritt fram att förse sig av och sedan hitta sig en plats utomhus.

Vi gamlingar höll avståndet, för det mesta. Jag njöt av att få se och prata med barnbarnen på riktigt. LL växer så det knakar. Hon sjöng Habibi med stor inlevelse, precis som idolerna i Dolly Style. LH gick runt med en  bok och läste högt för mig ibland, när det var särskilt spännande.

Igår kväll kvistade vi över till Ve och hennes man och fick träffa lilla Mella och hennes föräldrar. Mella har blivit 6 månader och älskar att promenera med hjälp av sin pappa. Är det inte väldigt tidigt? Hon är en stabil och trygg tjej och så jättesöt!

Det blev en så fin helg och jag är helt nöjd och glad!

Midsommarafton 2019

God morgon!

Hoppas att ni haft en trevlig midsommarafton. Maken och jag var som brukligt på hembygdsgården i Finnerödja, där han spelar med musikerna från scenen. I år hade vi Pe, Em och Lilla Lila med oss. Oj vad det dansades runt den höga majstången. LL var outtröttlig. Farbror Henry i blomsterkransen ledde lekarna och fick alla att härma grodor, grisar och ramla i diket som prästens lilla kråka.

Och sedan fick man minsann en påse och en flagga. Spännande tyckte LL. Sedan vinkade hon adjö med flaggan och for till mormor och morfar. medan farmor och farfar återvände till "den lilla galliska byn" och åt sill.

Och än är det inte slut på midsommaren.

Bekransade besökare bevistade bröllopsdagsfirande

Midsommar och Safirbröllopsdag ligger nu bakom oss. Syster S och hennes kompis JS kom och hjälpte oss att fira dagarna.

De hade med sig en underbar blomsterkrans med mina älsklingsblommor, gula rosor. När den inte satt på mitt huvud, låg den på middagsbordet.

Och nu hänger den på ytterdörren:

Midsommarfirandet blev gemytligt och traditionsenligt. Som vanligt skedde det i Finnerödja, där små grodor hoppade och prästens lilla kråka for i diket, Tivedspôjkera spelade och Anna sjöng. Henry och Ingegerd ledde danserna med bravur, trots att Henry hade ryggskott. Precis när midsommarstången restes skingrades molnen och solen bröt igenom.

De andra dagarna for vi till de stora sjöarna i närheten. På midsommardagen, bröllopsdagen, såg vi Vänern från caféverandan i Sjötorp. Det var gott om turister men inga slussningar när vi var där.

Nästa dag vände vi kosan söderut och besökte Vätterns norra vik Alsen, vid Askersund. Vi följde Folke Dahlbergs stig och läste hans dikter och knallade sedan ut på Borgmästarholmen. Det doftade sommar.

Nu har syster S och hennes kompis JS återvänt till sitt och vardagsmåndag väntar för Maken och mig. Hoppas att solen ändå fortsätter att lysa.

Ha det gôtt!