Blomsterfesten i täppan

Hallå där!

Vilken midsommar vi har! Och just idag är det årets längsta dag. Himlen är knallblå och det är 25 grader varmt. Perfekt! 

Den invasiva arten vresros har invaderat baksidesrabatten. Jag köpte den som späd planta bara för att den hette Vresrosen Charlie och var från Canada. Stämde bra in på Maken, tänkte jag.

Nu skickar den ut skott till höger och till vänster. Men är den så här vacker och luktar så gott, så får den hållas. Bara den inte lämnar tomten.

A pro på blomsterfest! Härom dagen fyllde jag äntligen 75 år och hemmet fylldes av vackra blommor. Första buketten gav Maken mig, en replika av brudbuketten med gula rosor och inslag av blått. Den andra buketten kom med Early Bird och morgontidningen. Den hängde i en krok på brevlådan. Joy var avsändaren. 

Och sedan fyllde det på med blommor och glada gäster. - Det är ju riktigt kul att fylla år! utbrast jag alldeles överväldigad.

Barn och barnbarn kom och några av dem stannade över och firade Midsommar med oss.

Målningen i mitten är gjord av Britt-Marie Dahlberg och skildrar precis hur en midsommarafton på hembygdsgården ser ut.

Lilla V och Pe tog några varv kring midsommarstången på hembygdsgården och så småningom sökte vi skuggan vid bagarboden. När barnen fått sina godispåsar drog vi hemåt igen.

På midsommardagen hade Maken ett gig med Tivedspôjkera i Skagershults gamla kyrka, byggd 1651.

Det blev en stämningsfull musikandakt. Folket i bänkarna sjöng med i läsarsångerna. Andra versen på psalm 11 stämde så bra just för dagen, då det hade gått ut gula varningar för åskoväder på radion. 

När jag hör åskans röst och stormar brusa

och blixtens klingor springa fram ur skyn

när regnets kalla friska skurar susa

och löftets båge glänser för min sky

Men vi slapp höra åskans röst den dagen. Som avslutning spelade de Inbjudan till Bohuslän och fick stormande applåder. Så lite storm blev det i alla fall.

Här är den lilla nytjärade kyrkan.

Dags att sätta P för denna gång. Jag följer vägens vita band mot ljusa äventyr....

Maggan

Det ska vi fira

God morgon!

Det är en regndisig lördagsmorgon, så jag passar på att blogga lite om det som just passerat. Jag upplever att blomningen är tidig i år. Syrenerna har passerat bäst före-datumet för några dagar sedan. Igår gjorde jag slag i saken och fotograferade den rika blomningen i parken vid foten av Midsommarberget. Samtidigt plockade jag smörblommor att torka. De ska få ligga längst uppe på hörnskåpet och påminna om sommar.

Nationaldagen firade vi i Dammtorp, precis som vanligt. Och precis som vanligt hade vi fint och soligt väder. - Dammtorpavär, säger Ulla ordföranden i hembygdsföreningen. Tivedspôjkera spelade på scenen, talet hölls av prästen Peter, vi hurrade och viftade med flaggor och så åt vi rulltårtsbakeler med jordgubb på, precis som vanligt. Jag roddade åt bandet, lastade och körde "turnebilen" med två spelemän och deras fruar och utrustning. Bra att jag är bra på att pussla, varje millimeter i lastutrymmet gick åt.

I torsdags var det skolavslutning i strålande sol. Det var Stora Ve:s sista dag i tredje klass. Pappa Pe, Lilla Ve och jag hade tagit med kaffekorg och filt och slagit oss ned i gröngräset. Mamma Em var på studentuppvaktning i Kungliga Hufvudstaden. Vi fick en festlig stund när alla klasser sjöng och spexade och rektorn höll tal. 

Systrarna V i sina fina sommarklänningar

Här är en bild från när jag själv gick i andra klass, i botten på ett höghus. Det var stora barnkullar då och brist på klassrum. Jag fick spela mandolin när flickorna i blomsterhattar av crepe-papper sjöng. 

Här rockar flickorna Ve loss för att hylla mamma Em som tagit examen. Bubbel, ballonger och grillat. Maken och jag hade en trevlig kväll och körde nöjda hemåt i den sena, men ljusa kvällen.

Ha en trevlig helg!

Maggan

Regnbågar och snöflingor

God morgon!

Det är tid för regnbågar och vackra soluppgångar. Flickorna V var här i veckan och skapade egna regnbågar med hjälp av såpbubblor.

Familjen firade Pe som fyllde år med att gå på restaurang och äta gott och sedan umgås hemma hos oss. - Nu ska jag göra en Farmor Maggan, sa Eli och fotade maten. Hmmm!

Nåja, hon kanske har rätt. Det här åt jag, Bún Thit Nuong - gott. Foto: Maggan

Som "roddare" till Tivedspôjkera körde jag utrustning och Maken till ett gig i Götene förra veckan. Vilken besvärlig väg! Från Mariestad och neråt var det ett enda stort vägbygge där man mötte långtradare i hårnålskurvor på smala vägbanor. I Götene blev vi väl mottagna av ett gäng SPFare och spelningen gick hur bra som helst.

I onsdags sken solen och då jobbade jag på Kupan med mina kompisar A och M. Lilla Må, som också brukar jobba då, hade tillfälligt rest till sydligare breddgrader. 

Dagen därpå var det mulet och grått och nu, på Långfredagen, singlar det till och med ned snöflingor från skyn. Vi har fortfarande kvar domherrarna som kalasar på de sista solrosfröna i fågelhuset. Kajorna har käkat upp talgbollarna redan. 

Om jag hinner ska jag läsa Påskekrim. Fick en efterlängtad bok i brevlådan. Det är Carina Burmans Bittert, amore, uppföljaren till Döden tar semester.

Men jag tvivlar starkt på att det blir några stunder för läsning. Flickorna V kommer nämligen tillbaka för att fira påsk med oss. Det ser jag fram emot!

Glad Påsk!

En hälsning från den lilla galliska byn

God morgon!

Ny vecka och ny månad. Det är dags för en liten uppdatering om vad som tilldragit sig sedan sist. Omvärlden är skrämmande och mörk, men välkommen till min bubbla.

Bilden ovan är inte från den lilla galliska byn, där snön snabbt drar sig tillbaka och tranorna skriar. Nej den ska illustrera en av de två biofilmer jag sett under förra veckan, Wurthering Heights. Kompisen och jag tillsammans med kanske sex andra damer fick se vidunderliga vyer och stor passion på bioduken. Nästa söndag kväll var biosalongen nästan fylld. Då gick den svenska filmen Grannfejden, som egentligen också är en film om kärlek. En feel-good-rulle med mycket medmänsklighet och humor.

På onsdagen åkte Maken och jag med på en busstur till Fjugesta där revykungen och hans dotter, Peter och Amanda Flack höll hov. Efter en god pyttipanna med rödbetor fick vi oss till livs anekdoter och kåserier om och av Torsten Ehrenmark. Mycket gemytligt!

Det var dags att fixa till kalufsen i veckan som gick. När jag kom hem från MP, min duktiga frisör, tog jag ett foto framför hallspegeln. Eftersom jag sent omsider laddat ner ChatGPT förvandlade jag bilden till olika versioner av mig själv: den glamorösa, den maktgalna, den mysiga och den hemvävda.

Det allra bästa på veckan var att ha Pe och hans döttrar hos oss under söndagen. Det är fint att få umgås en stund, även om det inte blir så jättelänge. 

Vi hann med två omgångar av familjespelet Spite & Malice. Lilla Ve och farmor spelade i lag. Det ska böjas i tid ....

En lugn stund i soffhörnet med Lilla Ve, dockorna Pelle och Bella och apfamiljen. Här i trängseln trivs farmor Maggan! 

Ha det så gott!

Ååå tjejer!

God morgon!

Sitter du också framför TVn och tittar på OS? Igår fick vi hurra för suveräna Frida Karlsson och Ebba Andersson som knep guld- och silvermedaljerna i skiathlon. Och så följer vi syskonen Wranås i Mixed curling och ishockey-tjejerna! Det är fullt upp.

Men själva invigningen kvällen innan var en seeeg historia. Det skulle paraderas i det oändliga i "mammakorvar" och andra lustiga utstyrslar. Dansuppvisningar och spektakel följdes av jättelånga tal och sedan skulle det promeneras med facklan hur länge som helst innan elden skulle tändas. - Hur svårt kan det vara att tända en eld? tänkte jag som är kvällstrött. Vid midnatt var det i det i alla fall klart. Den olympiska elden brann i Milano.

Själv tog jag på mig min "mammakorv" och rejäl mössa och tog tåget in till La Stada i onsdags. Där skulle jag möta min kära vän och "tvillingsyster" S som var på tillfälligt besök i staden. Som vanligt var det som ingen tid alls förflutit sedan vi sist sågs. Timmarna flöt undan medan vi pratade om allt. Vi delar så många minnen från barndomen, skoltiden, ungdomstiden med utbildning utomlands... så hon är verkligen som min tvillingsyster. Och så är vi födda i Tvillingarnas tecken med bara några dagars mellanrum.

Innan jag slutar vill jag lägga in en bild på två andra systrar. Den här bilden kom susande genom nätet:

Det är Stora och Lilla Ve som fångats på bild av mamma Em. 

Ha det gott i bistra vintervädret!

Snö och fotboll

Go´kväll!

Nya året började med ett rejält snöväder. Då är det skönt att kunna kura inomhus med en god bok eller med tusenbitarspusslet vi fick av Joy i julklapp. Just nu är det låångt kvar tills pusslet är färdiglagt. Snön hinner nog försvinna innan dess. Maken däremot har redan läst ut julklappsboken Ofred av Åsne Sejerstad på 608 sidor. Välskriven och intressant, var hans utlåtande.

I lördags var det fotbollsturneringar i idrottshallen. Stora Ve, som står i målet för ett av tjejlagen från trakten där de bor, skulle vara på plats före åtta. Eftersom det väntades snöoväder var det ju jättepraktiskt och jätteroligt att familjen kom hem till oss redan på fredagskvällen. 

Pappa Pe och Farmor Maggan satt förstås på läktaren från åtta till ett på lördagen och följde varje match med intresse. Stora Ve är en duktig och lugn målvakt och blev utnämnd till matchens profil, mycket välförtjänt. Det var i matchen mot det tuffa syrianska laget, som hon fick rädda bollar på löpande band.

Pe och jag hamnade efter några timmar mitt i den syrianska klacken med en massa barnfamiljer och påhejande pappor. Även papporna blev imponerade av Stora Ve´s insatser: Vilken räddning! När det hände gång efter gång blev de nog rätt frusterade. Deras tjejer fick ändå in två mål till slut.

Hemma väntade Lilla Ve med världens goaste välkomstkram! Då smälter Farmor!

Önskar dig en riktigt god fortsättning på det nya året!

Maggan

Sensommar med guldkant

 God morgon!

Det är supertidig morgon. Klockan är inte ens sex. Men en häftig regnskur väckte mig och jag tänkte på lakanen jag hängde ut på torkvindan igår eftermiddag. Nu fick de en extra sköljning.

Augustidagarna har bjudit på mycket. Vi har ätit kräftor i omgångar med våra barn och barnbarn. Mmm, så gott! De är godare än de ser ut. Jag minns när vi hade besök av Makens kanadensiska släktingar. Familjen tittade skeptiskt på fatet med de läckra djuren på bordet. Men pappa Jim sa modigt: - Äter ni dem, så provar jag också.

Augusti är också rötmånaden, då maten förfars extra snabbt. Mördarsniglarna är kvar i trädgården. Igår morse hittade jag en fet brun snigel som tagit sig upp i en av pallkragarna och som var i färd att mumsa på en späd ringblomma. Och en knubbig liten krabat satt på en nyplockad kantarell. Iiiihhh!

Senast jag plockade kantareller stötte jag på det här paret i skogen. De bjöd mig på fika och en pratstund om ditt och datt. Ett oväntat möte och en guldkant på vardagen.

A pro på guldkant på tillvaron: Joy tog med sig Eli, broder Pe och Stora V till Steam Hotel i Västerås, där de bodde i lyxig svit i det gamla ångkraftverket. 

Vi här hemma fick rapporter via chatten, så himla bra det är att kunna följa med på äventyret på distans.

Lilla V och jag umgicks i två dagar medan mamma Em jobbade och Farfar delvis var borta och tränade med Tivedspôjkera. Vi hann gräva i sanden, vattna blommorna, blåsa såpbubblor, åka rutschkana, hälsa på baba V och hennes man I, måla med kritor och vattenfärg, läsa om Alfons Åberg, kolla Bollibompa och Smurfarna, leka med Bing och Sola och mjukisdjuren, kissa på pottan.... När Lilla V till slut skulle åka hem med sin familj, orkade hon inte gå och hämta sina skor vid altandörren. - Nej, det går inte. Jag har ont i halsen! drog hon till med. Har jag sagt att hon är smart!?

Idag fredag är det skolstart för Eli, som ska gå andra året på gymnasiet. Verksamheterna startar upp igen efter sommarledigheten och det är nästan lite skönt, tycker jag. Det blir lite ordning och struktur och man kan utropa Trevlig Helg! när det blir fredag igen.

Trevlig Helg!

Fotbollssöndag

Go kväll!

Idag stod det om parkeringskaoset under Örebro-cupen i Nerikes Allehanda. Jo tack, jag vet! Vi var där!

Stora V har börjat spela fotboll och är en duktig målvakt i tjejlaget. Nu var laget anmält till den stora cupen i La Stada, ett av 726 andra lag. Man tror att 25.000 besökare kom för att se och heja under de tre dagar som matcherna varade. 

Laget hade en skön lägerplats med ett tälttak som skyddade från solen och hinkar med vatten som tjejerna doppade sina överhettade huvuden i. Det var nämligen rejält varmt. Lilla V var också med och hon försökte sig på att slå kullerbytta i gröngräset. Jag kommer ihåg när hennes storasyster var lika gammal som hon själv är nu. Hon provade också på att göra kullerbyttor.

Innan vi hittat en trång lucka i en grässlänt där vi kunde parkera och innan vi lokaliserat rätt lag i vimlet på den enorma gräsytan hade Laget spelat två av tre matcher. Det hade gått bra. Under den sista matchen var hejarklacken förstärkt med Farmor Maggan. De vann, tackade motståndarna för en god match och fick varsin "guldmedalj" om halsen. Så fint att i unga år få lära sig lagarbete och att vara juste även mot konkurrenterna.

Sedan vilade vi ut hemma hos Flickorna V. Det blev det lite soffhäng och eftersnack innan farfar och farmor åkte hem till sitt.

 

Med lust och fägring stor

God morgon!

Den bästa tiden på året - det är nu! I lördags tog vi oss ut till vårstället nr 1, Trystorps Ekängar, och gonade oss i solen. Joy och Eli gjorde oss sällskap. 

Markerna var helt översållade av vitsippor. Gullvivor och lungört blommade också. Men av blåsipporna fanns det inte ett spår kvar. 

Våren 2024 till vänster och 2025 till höger

Många trädjättar hade dukat under. Förra året stöttade Em och Lilla V träd, som detta år låg uppsågade vid sidan av stigen. Men den ihåliga eken, där vi fotat varandra under fyrtio års tid, stod kvar. 

Resten av lördagseftermiddagen tillbringades hemma hos flickorna V i en blommande trädgård. Lilla V blåste såpbubblor och Stora V kom hem med medalj om halsen. Hennes fotbollslag hade lyckats bra i cupen. Ja, det var en finfin lördag!

Det har varit terminsavslutning i bokcirkeln. Avslutningen hölls i ett lusthus, apro på läslusta. Förutom boksnack så fick vi vårt lystmäte i våfflor med sylt och grädde. 

Rätt var det var fick vi syn på ett rådjur som strosade omkring på tomten. Hon kände väl doften av nygräddade våfflor, kan tänka!

Nu när det är långt till nästa träff med bokcirkeln har jag en hög med böcker att läsa. Två nykomlingar kom med posten härom dagen:

Nej, nu hinner jag inte blogga längre, trots att det finns både ett och annat kvar att berätta. Snart är det eftermiddagscafé på Casselgården med orkestern Lyran på scenen. Dags att kränga på sig diakonitröjan!

Hasta la vista!