Eftermiddag på Casselgården

Bilder från Eftermiddagscaféet 30 januari, sidensjal från kinesisk vän och tacktulpaner

Så annorlunda mina morgnar ser ut idag jämfört för några år sedan. Jag går upp vid sex-tiden fortfarande, men sedan tar jag god tid på mig iförd min röda morgonrock. När jag brukade stämpla in på jobbet halv åtta, sitter jag idag och läser tidningen och dricker kaffe. Då har jag hunnit plocka in disk, starta en tvättmaskin, skriva dagbok. När vi brukade göra morgonjumpa på jobbet kvart i nio går jag upp och kollar mailen och lägger eventuellt ett pussel. Vid fikatiden kl nio är det dags att ta en dusch.

Eftermiddagarna varierar stort. Igår bjöd kantor P, B-I och jag på underhållning på eftermiddagscaféet som Diakonigrupper ordnar för daglediga en gång i månaden. Det blev musik och lyrik från alla årstider. Vi bjöd på tvåstämmig sång och texter av Py Bäckman, Pär Lagerqvist, Karin Boye m fl. Salen var fylld av gäster och jag tror att vi lockade fram ett och annat minne från förr.

Det här är gänget som fixar Eftermiddagscaféer, besök hos de äldre, julmarknader, påskbasarer och sommarkyrka. Helt fenomenala kvinnor! Vad gjorde samhället utan dessa volontärer? Helt klart skulle livet bli gråare och tristare för många.

En liten bokslukare

Lilla Lila är och hälsar på hos farmor och farfar och världen är inte längre som den brukar. Hon har hunnit bli nio månader och är en nyfiken och aktiv tös, i full färd med att lära sig saker. På bilden ovan till höger botaniserar hon bland läseböckerna, farfars Läsebok för de små var en favorit men hon tycktes också föredra Svenska litterära sällskap. Vad månde det bliva?

Farmor och Lilla Lila tog en lång promenad i grådiset. Vi var nästan ensamma ute. Småfåglarna pep i björktopparna och en och annan kråka kraxade hest. Hemma slumrade hon tryggt i farmors famn medan Vinterstudion rullade på TV. Farfar och pappa Pe provade på spel i den nya biljardhallen och fick instruktioner av en riktig proffs.

Mamma Em är på styrelsemöte många mil här ifrån. Hon lämnade en så hjärtevärmande hälsning på kylskåpsdörren innan hon for:

God bless her!

Ja, så förflöt denna januarilördag ,,,

Gryning

I farmors knä i gryningen!

Dagen fortsatte inte lika mysigt för farmor.

Nästa generation synthare?

Kul med kusiner, tyckte de här båda. Den stora kusinen var så spännande och hade så många roliga leksaker att pröva. Man kunde gnaga på en elefant, till exempel.

Dubbelfarfar ville också vara med och bygga.

Lilla Lila avslutade vår söndagsträff med en trudelutt på synthen: Baby, it´s cold outside!

Tulpaner och Talgoxar

Tittut!

Väninnan Ve och jag gick på en vårlig promenad idag och jag hörde talgoxens vårsång till och med. Det var soligt och ganska milt, men det blåste snålt bitvis. Därför ser vi lite busigt rufsiga ut. Någon bild på talgoxen fick jag inte. Däremot några suddiga på andparet som vi på pensionärers vis utfodrade med gammalt bröd.

Jag köpte mig en ordentlig bukett tulpaner härom dagen. Det hör ju definitivt till januaris ljuspunkter. Samt att det blir ljusare och ljusare.

I onsdags kväll hade Föreläsningsföreningen vårens första föreläsning. Hans Sandberg från Nora tog oss med på en resa med buss genom Azerbadjzan, Georgien och Armenien. Det var stora kontraster mellan stad och land, lyx och fattigdom, berg och slätter. Tänk så bekvämt att kunna sitta där i hörsalen och följa med på äventyr i stora världen. Jag hade nog tyckt att det varit lite väl hisnande att ta sig upp på de höjderna i verkliga livet. Det killade i magen bara genom att titta på bilderna.

Nej, nu ska jag skriva protokoll från ett styrelsemöte vi haft i veckan!

Vi höres (som man säger här)!

Januarisol

En vacker vintersöndag har förflutit. Maken och jag packade ryggsäcken med kaffe, te och bullar och häktade på oss kamerorna. Det gällde att komma ut och njuta av solstrålarna medan de fanns där. Vi åkte till den vackra gamla landsvägen längs Unden, den djupa, långa sjön i Tiveden. Vi sa just att vilket privilegium det är att bo bara ett stenkast från den vilda, vackra naturen. I ett huj är vi där!

Men det kan vara vackert runt husknuten också. Härom morgonen slängde jag ett ögonkast genom sovrumsfönstret och fick denna syn:

Snabbt fram med mobilen för att föreviga rimfrostträden i morgonsol med det annalkande snömolnet i bakgrunden. En kvart senare var det jämngrått.

Ljusa hälsningar

We are family, I got all my sisters with me

En viss ung dam i bekantskapskretsen har äntligen blivit tonåring. Det firades med kalas och mycket skratt och skoj. Det var många systrar med på festen: en kvartett, en trio och en duo. Och så tonåringens mamma och jag.

Tonåringen förvandlade mig med sin mobil med ett raskt handlag till vovve och till rådjuret Rååbert, se inlägget nedan. Jag har skrattat åt bilderna så jag har fått ont i magen. Men jag är en lättroad person.

Detta är inte jag!

Men detta! 

Jag fick en tydlig förnimmelse av MonaLisa när huvudpersonen för ett ögonblick höll sig lite allvarlig. Det gåtfulla leendet sprack rätt snabbt upp i ett gapflabb och så var likheten borta.

Nej, nu är det läggdags!

God natt!

Rådjuret Rååbert

Rådjuret Rååbert tittar in så här på nattkröken och säger Hallå, hallå.

Visst är jag barnslig?

The queen has left the building!

The queen has left the building...

Älskade barnbarnet har tillbringat några dagar med farföräldrarna. Mysigt har det varit att få umgås i lugn och ro. Vi har suttit i soffan på morgnarna medan det ännu är mörkt ute och berättat våra drömmar för varandra, hon och jag. I natt drömde hon om någon Eevee, som dansade med blomsterkrans. Hon har med stort tålamod förklarat Pokemon-figurerna för sin stackars obildade farmor.

Jag är mycket bättre nu från förkylningen, men vaknade i förrgår natt av att jag blödde näsblod ymnigt. Sedan gällde det att gömma undan de blodbesudlade pappersnäsdukarna, så att inte Lilla Hjärtat fick syn på dem. Hon avskyyyyr blod!

Imorse var det rätt kallt igen. Från sovrumsfönstret norrut såg jag månen gå ner bakom träden. Där har jag aldrig sett månen förut. Var tvungen att fota.

En annan utsikt fick jag mig tillskickad från Körsbärsdalen, Nu börjar mimosasäsongen där!

Så: Hav mod! Våren kommer så småningom, även om det är vääääldigt långt kvar!

Rutor i mitt liv

Idag har Rut namnsdag. Enligt mina "efterforskningar" på nätet är namnet kommet från hebreiskan och betyder vänskap, medkänsla och herdinna.

I min släkt firar vi tre Rutor:

Mormor Rut, morfars andra fru, som mamma växte upp med när hennes egen mamma dött i barnsäng. Mormor Rut kom från Brevens Bruk och hette Birath som ogift. Barnaskaran på tre syskon, Sven, Anna-Greta och Barbro, utökades med lille Bengt, mammas efterlängtade lillebror. Mormor Rut dog på femtiotalet, men jag hann med att fira jul med henne och hänga med på svamputflykter.

Kusin Rut är någon jag alltid sett upp till, pigg och glad och framåt. Hon är några få år äldre och i tonåren är de åren viktiga. Jag ville också ha vida kjolar och rosetter på skorna, som hon hade. Hon utbildade sig till läkare och efter ett antal år utomlands blev hon en högt ansedd och duktig specialistläkare, senast på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Syster Rut, som har Rut som andranamn, är den förtjusande lilla bebisen med skrattgropar på bilden ovan. Min fyra år yngre lillasyster, konstnärlig, kreativ, som idag jobbar med gamla med stor medkänsla och omsorg. Hon har också haft god hand med djur, ridskolehästen Fjodor t ex och egna hundarna Catcha, Grynet, Bamse och nu Ådi. A pro på herdinna.

Det är rutorna i mitt liv.

Jag är fortfarande nedrigt förkyld och håller mig inomhus och i relativ stillhet. Orkar inte så mycket, hostar, nyser och snyter mig. Ute har världen blivit vit. Men för några dagar sedan lyste eftermiddagssolen in genom fönstret.

Det börjar kännas gammalt med det röda nu. När jag orkar ska det plockas bort.

Igår hade jag haft exakt 66666 besökare på min blogg sedan starten 2008. Den 66666:e besökaren kom från Chicago. Lämna gärna en kommentar. Vore roligt att veta vem du är.

Atjooooo!!!

Repris

Nej, jag åkte dit igen!! Jag hann knappt försäkra min sjuksköterskekompis per telefon om att skrällhostan från i november hade försvunnit efter några veckor, så är den där igen. Plus rinnsnuva och sömnbesvär. Så idag har jag mest släpat mig omkring.

Igår hann jag ta mig en liten runda i solen. Herrgårdshästarna kom emot mig alla fyra och ville hälsa vid staketet. Men katten satt mest i buskarna och glodde på mig under lugg.

Fast denna hästen hade riktig lugg att glo under med.

Rätt fin kisse.

Utsikt över Sme´dammen mot Solhem

Och över alltihopa lyste Moder Sol.

Nu ska jag gå till sängs och fortsätta att läsa i julklappsboken Min fantastiska väninna.

God natt!

Nyårsafton 2016 i ett nötskal

Nyårsafton 2016 i ett nötskal

Först födelsedagsfirande hemma hos oss av äldste sonen. När blev vi lika gamla? Det var ju alldeles nyss som jag var i hans ålder. Maken och jag hade bullat upp med plockmat av alla de sorter, frukt, grönt, kött, ost ....Tyvärr var vi inte lika många som vi planerat för. Kära Em var hemma och kurerade sig och då stannade Lilla Lila med henne. Efter maten tog vi några partier av kortspelet Spite and Malice, som svärmor tog med sig från Canada en gång i tiden och som vi spelat otaliga gånger. Nu vann alla varsin omgång, rättvist! Innan de unga hastade iväg mot nya äventyr, brände vi av några tomtebloss i schersminbusken. Det sprakade fint.

På kvällen åkte Maken och jag till våra vänner i den västra förorten, såsom brukligt är varje nyårsafton. Ja, förra gången var de faktiskt hos oss. T-S fina och trevliga pappa var med också, fast han inte syns på någon bild. Som vanligt hade vi knytkalas. På menyn stod Toast Skagen, Inbakad hjortfilé, potatisgratäng och pecannötpaj med vaniljglass. Gott blev det. I år hann vi faktiskt titta på Grevinnan och betjänten, men några nyårsraketer såg vi inte till. Kanske för att det duggade lite.

Ja, det var det!

PS: Antalet besökare på denna blogg är i denna stund 66600, magisk siffra.