Tyg eller otyg?

Några glimtar från helgen som just passerat. På lördagen lyssnade vi på en tjej som praktiserat på FN-förbundet i Armenien. Så intressant det var att lyssna på hennes upplevelser av det lilla, ganska isolerade, landet. Hennes jobb där var att utbilda och entusiasmera armeniska ungdomar till att bli ambassadörer för FN och de mänskliga rättigheterna. - En till synes liten åtgärd ger så mycket mer, sa Sara. Ringar sprids på vattnet. Så roligt med unga människor som gör skillnad till det bättre i vår värld.

Jag hade sådan tur att solen sken även på söndagen, då jag hade tid att ta en rejäl promenad. Kameran, min följeslagare, fick hjälpa mig att komma ihåg det vackra jag såg längs vägen. Herrgårdshästarna tittade lite undrande på mig. En liten shetlandsponny höll sig på avstånd från de stora hästarna. Fick han inte vara med?

Isen på Smeddammen var just bara en tunn hinna som drog sig tillbaka. Vattnet kastade sig frustande ut nedför dammbordet och bildade vårystra Lassån. Det porlande, skvätte och kluckade även någon kilometer längre bort vid de mindre vattenfallen nära Lasse-Majas stenbro.

Idag är den Skottårsdagen då flickorna får fria. Skulle någon flicka få nobben, måste föremålet för hennes frieri ge henne ett tyg som tröst. Visst var det så? Eller har jag drömt det där sista? Hur som helst har jag redan ett skåp fullt med tyger.

Imorgon är det mars månad! Yipeeee!!

Sportlov med syster

Nu har vi firat sportlov igen, syrran och jag! Vi kom med tåget från varsitt håll och möttes i La Stada. Det var ett härligt vårvinterväder, som gjort för en promenad på gator och torg. Men allra först avsmakades Örebros godaste semlor på Reiduns Café. Det är inte bara vi som tycker det utan utmärkelsen fick de av Nerikes Allehandas semmelexperter.

Sedan tittade vi in på Heavens Door där Mohlavyr, alias Ulrika Mohlin, just nu har en utställning. Det är en spännande multikonstnärinna, som blandar målning, musik och teater. Kolla gärna på You Tube. Fick inte länken att fungera här.

NA-Borgen har omvandlats till hotell. Mycket lovvärt att ta tillvara den fantastiska byggnaden, nu när journalisterna flyttat ut. Jag skulle då inte ha något emot att checka in där. Tänk att ha en sådan vy när man drar ner rullgardinen för natten: Svartån, slottet och frimurarlogen (Frimis).

Det smakade jättegott!

Torsdagar är soppdagar på Husets Café i Föreningshuset nära Karro. Igår bjöds det på delikat tomatsoppa och hembakt bröd. Vi överraskade caféföreståndarinnan Em med ett besök där.Roligt att få träffas och prata en stund.

Sedan gick vi ut i vimlet igen. Jag köpte mig lite vårnytt i form av två toppar och en matchande vacker cardigan. Men inte en enda bok, trots att det var bokrea och allt. Visst var jag duktig?

Se det var ett sportlovsfirande helt i min smak!

Par om par

Ja, det är våren, ja det är våren, som har kommit igen och med den kärleken...

På gårdagens soliga promenad med väninnan Ve fick vi syn på två fågelpar i samma träd: Herr och Fru Skata satt i toppen och tätt ihop några pinnar längre ner satt Herr och Fru Kaja.

Över oss var himlen alldeles ljusblå med små mjuka änglamoln, precis sådana som barndomens bokmärkesänglar vilade sina armbågar på.

Nu är jag på väg till La Stada för att träffa Lillasyster L.

Hasta la vista!

Fyrtiotreårig förlovningsdag

Idag firar vi 43-årig förlovningsdag. Det är minsann inte varje år vi kommer ihåg den här dagen, men i år hade jag skrivit upp det ordentligt i kalendern.

Då, för fyrtiotre år sedan, flyttade vi Maken från Västerås till Karlskoga. Han skulle börja ett nytt jobb på Karlskoga Kommun som fritidsassistent. Han åkte med flyttlasset som kördes av en kompis och jag rattade Makens stora mörkblå Mercedes. Sedan kånkade vi och bar, plockade in i skåp och lådor, skruvade upp hyllor och satte upp tavlor. När klockan började bli nio på kvällen, tyckte jag att det verkligen var dags: - Ska vi inte förlova oss idag, undrade jag med bruten stämma. Det hade vi nämligen bestämt och skrivit in i våra gyllene ringar. Maken uppfattade mitt missmod och la ifrån sig skruvmejseln.

Medan jag gjorde mig i ordning och bytte till en gul jumper och gult halsband lagade han en god middag och så bytte vi ringar och allt var frid och fröjd igen.

Några dagar senare kunde man läsa i Karlskoga Kuriren och Västmanlands Läns Tidning att vi förlovat oss. Annonsen klistrade vi in i vårt gemensamma fotoalbum och Maken la till en symbolisk bild. Lustigt att det blev en svetsningsbild, det jag skulle komma att jobba med i 33 år.

På första sidan på albumet står det med snirkliga bokstäver:

Förspilld är all den tid som ej förflöt med kärlek.

Här var vi unga och smärta, ja jisses!!

Sköt om er!

After Work

Därborta mellan träden bakom dammen skymtar Solhem. Därifrån är det bara ett stenkast till "den lilla galliska byn", där vi bor. Vårt hus är det enda gula huset på gatan, men snart blir det åter rött. Sol, vind och vatten har gnagt på panelen och det är dags att byta. Herrgårdsgult byts ut mot stugrött.

För några dagar sedan var det tjejfest i en sportstuga. Vi tre värdinnor hade beordrat luva och raggsockor på och det hörsammades. En del blev lite osäkra på vad de skulle ha däremellan. Overall, glitterblus eller ingenting alls ....

Det vi tjejer har gemensamt är att vi alla jobbat eller jobbar på samma företag. Vi har alla gulsvarta hjärtan. Vi har blivit fler och fler på den årliga träffen och nästa gång hoppas jag att vi ska nå ännu fler med vår inbjudan. Det är så många jag vill träffa igen. Speciellt som jag lämnat arbetslivet bakom mig. Du som är ESAB-tjej och läser detta: Vill du vara med nästa gång, så hör av dig!

Idag har jag bytt ut vintergardinerna i sovrummet mot soliga, gula gardinfynd från Kupan. Där hittade vi också en skön böjträfåtölj i beige, en sådan där jag alltid har önskat mig. Vill du handla smart och med hjärtat - handla på Kupan!! Pengarna går direkt till de som bättre behöver dem.

Ha det så gott!

Glad

Bara bilder

Hallå där!

Några glimtar av stunder som just passerat:

1. Födelsedagsfest hos väninnan Ve som bjöd på hembakad pizza.
2. Rosen får symbolisera Alla Hjärtans Dag med familjelunch hemma hos oss. Lilla Hjärtat var med!
3. Kollegor och kund på Röda Korset, där jag jobbar på tisdagseftermiddagarna.
4. Ärtan T och Ä tittar på lokaliteterna där vi ska hålla tjejfest.

Orden vill inte ut idag, så jag lämnar er här med en bild på orkidén i vardagsrumsfönstret:

Ha det gott!