Vårspaning i närområdet

Det är söndag och solen skiner. Visserligen är det ganska kyligt, men solen lockar oss ut. Vart ska vi åka? funderar vi. Trystorp kanske? Men så bestämmer vi oss för att pröva cafét och kafferosteriet i Sannerud samtidigt som vi kan ta en runda i Tivedens Nationalpark.

Mitt i det gamla missionshuset som förvandlats till café står en sotsvart mackapär, själva kafferosterimaskinen. Vi beställer kaffe med våffla och sätter oss bekvämt på balustraden. Bakom oss hör jag en man säga: - Det var den godaste paj jag ätit, när han tagit en tugga av dagens quiche. Jag börjar fundera om jag skulle ha tagit en paj istället, när våra våfflor bärs ut. Och sedan känner jag mig väldigt nöjd med mitt val ändå. Våfflan smakade nämligen alldeles utmärkt.

Vi gjorde en rejäl runda i Tiveden på smala, leriga vägar, upp och ner i backarna, längs bläckblå sjöar kantade av ståtliga furor, Tussilagon blommade i dikeskanten.Här och där såg vi spår av vildsvinens framfart.

Och då seglar en bild in i mobilen:

Hade vi valt Trystorp som utflyktsmål idag, hade vi träffat på dessa raringar. Där fanns både blåsippor och några vitsippor med, skrev Pe. Attans, men det får bli en annan gång.

Härligt med våren!

Sefija x Halim = sant

Min fina, härliga elev Sefija gifte sig igår med sin Halim. Vilken lycka, vilken glädje! Önskar dem allt gott i världen, för det är de värda!

Det är vår i luften!

💘💕

Solo, vind och våfflor

Jag inser att det nu gått länge igen sedan jag skrev här på bloggen. Här kommer ett litet livstecken.

Dagarna har präglats av sol, vind och våfflor. Pe var på snabbvisit en dag. Han förenade besöket hos folktandvården med ett besök hos oss "päron". Efter lunchsoppan gräddade Maken våfflor åt oss, som grädde på moset.

Igår firades vår mysige kyrkoherde, som fyller 50 år idag, med sång och hurrarop på Casselgården. Min kära syster S har också haft födelsedag och den firade hon på anrika Solrosen, den vegetariska restaurangen i Götet. Hennes son O ordnade bildbeviset ovan.

Jag har varit hos frissan och resultatet blev så bra att MP la ut bilder på Fejan. Har producerat en hel del texter till Sydnärkenytt och sjungit i kör. Och det ska jag fortsätta med. I eftermiddag blir det repris på morgonens körframträdande då jag solade med en vers ur Himlen kommer så nära, av Marianne Bokblad. Kören ska sjunga i Tiveds kyrka och efteråt blir det: våfflor, förstås!!

Fåglar, färgstänk och film

En liten uppdatering i all enkelhet. Jag tog en liten sväng efter lunchen, blomkål och bacon, för att få en nypa luft. Fågelobservationer: Kajor, kråkor och en trana!

Den här hade jag velat se!

Idag har jag träffat några mycket charmerande och trevliga personer som jag har intervjuat. Det ska bli en artikel i Sydnärkenytts papperstidning så småningom.

Igår var grannen/namnen och jag på bio och såg En kvinna bland män om den smarta och modiga Ruth Bader Ginsburgh. Vi var bara fem personer i salongen. Synd för filmen var bra. Passa på att se den på lördag.

Sirener, jazz och kyrkklockor - hört i Stockholm

Ovan: Seminarium på ABF-huset, Skog av kranar vid Sergels Torg, Nedan: Em njuter av inbakad hummersoppa, Vi åkte rulltrappa på NK upp, upp, upp och ner igen, Jag på Grand Café med en juice i min hand

Fyrtiotalsjazz på högsta volym och sorl mötte oss i lobbyn på Hotel Haymarket när vi checkade in i fredags kväll, Em och jag. Vi fick köa i receptionen och vackert vänta på vår tur, men sedan fick vi våra nyckelbrickor. Eftersom det var den internationella kvinnodagen fick vi också varsin ros! Snygg gest!

Vilket häftigt hotell, inrett i det gamla varuhuset PUB vid Hötorget, och vilket häftigt rum!

Inte utan att man kände sig som en stjärna på turné.

Lördagen ägnades främst åt ett seminarium, anordnat av Tidningen Skriva och Lilla Piratförlaget, vars VD Erik Titusson är uppväxt i Laxå. Jag var sekreterare åt hans pappa Birger en gång i tidernas begynnelse. Seminariet handlade om barnboken och dess tillblivelse. Vi fick många tips av förläggarna och barnboksförfattarna och jag antecknade flitigt. Vem vet, det kan kanske komma till nytta någon gång.

På söndagen kollade vi in vårnyheter och handlade till och med. Fast på NK blev det bara fönstershopping.

Klockan 11 satt vi i godan ro på Grand Café vid Kungsträdgården med varsin juice och kollade in folklivet utanför medan klockorna i Jakobs kyrka ringde in till söndagsgudstjänst.

Samtidigt, inte långt därifrån, exploderade en SL-buss när den körde in i Klarabergstunneln. Det blev en kraftig smäll och rökutveckling när bussen brann upp. Tur att den inte var i trafik. Vi såg rester av röken utan att förstå vad det var, men fick höra ryktet i lunchkön på hotellet senare. Sirener hördes titt som tätt under hela helgen, men det är ju vardagsmat för en Stockholmare.

Nu är vi tillbaka i vardagslunken igen, Em på sitt jobb och jag som ska medverka på Senior-Vetarna om några timmar. Får jag be om några hållna tummar?

Long time no seeing

Det var tio år sedan vi sågs, Su, Nina och jag. Det var innan Su flyttade till Storstaden och sedan så småningom till hemlandet Kina. Men nu är hon tillbaka igen! Fast Nina och jag ses förstås oftare.

Bilden ovan är tagen i Su och hennes dotters hem i La Stada, då Nina och jag var och hälsade på för ganska exakt tio år sedan.

Igår lagade Su vårrullar åt oss medan vi pratade om vad som hänt sedan sist. Elden sprakade i den öppna spisen och den stora snälla hunden suckade vid husses fötter. Husse, som bor nästan granne med mig, och Su är särbos nu för tiden, så snart ses vi säkert igen.

Idag är det den internationella kvinnodagen. Grattis alla mina väninnor från olika håll i världen! Idag ska vi firas!

Svartvita TV-minnen och röd medborgarappell

Drar mig till minnes hur det var när TV-apparaten kom till byn. Då bodde vi i Västerås i ett litet villaområde, där de som jobbade på Svenska Metallverken och ASEA bodde. De första som hade TV var familjen Lundberg, några kvarter bort. Dit vallfärdade vi ungar för att se på barnprogrammen. Jag minns speciellt ett avsnitt av Måndagsjournalen som leddes av Per Falkman. Det handlade om laviner och lavinhundar, hur människor begravdes under snön. Jag blev så chockad att jag vacklade omtöcknad hem. Jag var ett känsligt barn!

Vår familj fick TV 1958. Pappa överraskade oss och kom hem med en stor låda, Jag trodde att det var leverans från Sanddahls Livs, men blev jätteglad när jag förstod vad det var. En televisionsapparat!!

Då samlades grannbarnen hos oss istället. Vi satte oss tillrätta och räknade ner när testbilden visade sig. Sedan gissade vi om det skulle bli en manlig eller kvinnlig hallåa. Olle Björklund, Maud Husberg var några tidiga hallåor.

Det första barnprogrammet jag såg på vår TV var Sotlugg och Linlugg! Så spännande jag tyckte att det var:

Andra tidiga program var Andy Pandy och Felindaskolan. Mamma pysslade gärna tillsammans med oss systrar och av Felinda och Brita Schlyter fick hon många tips på vad man kunde göra. Jag kommer speciellt ihåg kasperdockorna vi gjorde av papier maché.

Ja, så gick det till i farmors barndom, förstår ni mina kära barnbarn!

Min syster och systerson har besökt det återöppnade Röhska Museet i Göteborg och hittade där en affisch från Laxå 1931: Samling vid Laxå station för avmarsch mot Lassåna och demonstration mot våldsdåden i Ådalen.

Möten upp mangrant! Skyllbergs Musikkår medverkar!