Stockholm, Stockholm, stad i världen

Jag är tillbaka från några fina dagar med mina väninnor Su och I i den Kungliga Hufvudstaden. Jag är mitt uppe i rustandet inför kvällens kräftskiva med barn och barnbarn, så det blir bara helt kort.

Att Stockholm är omslutet och genombrutet av vatten, det märktes, Det skimrade och blänkte runt Djurgårdsfärjan vi tog från Djurgården till Gamla Stan. Fontänkaskaderna sprutade regnbågsdroppar på folket i Kungsträdgården. Utsikterna från Waldemars Udde och över Skurubron var också väldigt blå.

Något annat det är gott om är folk och fordon. Uj, uj, uj vad det finns gott om elsparkcyklar nu! Vilken skillnad mot förra gången jag var i Stockholm. Alla åker: kostymklädda slipsbärare, ungar, ungdomar, tanter och farbröder.

Utan för Grands veranda har både lyxbilar och elcyklar och jag parkerat.

Den här sötnosen ville gärna bli fotad i Kungsträdgården.

Något Stockholm har gott om är också museum. Vi bevistade två. ABBA-museet ena dagen och Nationalmuseum andra dagen.

Många är intrycken att smälta.

Tack I för att du ordnade så fina dagar för oss! Nästa gång är det min tur.

En Björn det gått spikrakt uppåt för

På bilden ovan kan man se en ABB-chef. Gissa vem? Nej, det är inte han till vänster om du trodde att det var Percy Barnevik. Mannen till vänster heter Janne Wallin, men är ganska lik den forne ABB-chefen.

Däremot på högerflanken kan du se den sprillans nya chefen Björn Rosengren som en gång i tiden var traineeingenjör på ESAB, där jag jobbat i 33 år.

Grattis Björn!

Släktträffar

En härlig söndagseftermiddag träffade jag tre av mina sysslingar och deras fruar i den vackraste av omgivningar. Vi satt på en illgrön gräsmatta med ett livligt trafikerat vattendrag bakom oss (vattenskotrar och motorbåtar), medan sensommarsolen strålade. Frun i huset dukade fram hembakade läckerheter och gott kaffe och så satt vi där hela eftermiddagen och språkades vid. Herrarna pratade mest om sitt stora gemensamma intresse, bilar, men en och annan släktanekdot blev det också.

Släktanekdoter blev det alldeles säkert även för en annan släktträff som jag bevistade dagen innan. På lördagen samlades nämligen ett stort gäng som härstammade från en smed i Röfors. Några av medlemmarna var hitresta från USA. Jag ryckte ut som reporter och tog med mig Maken som fotograf.

Idag ska jag göra mitt pass på Röda Korsets secondhandaffär Kupan och så packa några pinaler innan morgondagens utflykt till den kungliga Hufvudstaden.

Nu mognar lingonen. Det finns massor i skogen, Ut och plocka, vet ja!!

Tomrum

De finns inte mer, det fina paret på bilden ovan. Men i våra minnen och hjärtan finns de kvar. Vi var många, många som samlades i och utanför Tiveds kyrka idag för att minnas de två som har präglat bygden i så hög grad.

Begravningsgudstjänsten var så vacker, musik och ord gick rakt in. Utanför strilade regnet och underströk det sorgsna. Vad vi saknar er!

Från Västkusten till Västerås

Mindre än ett dygn efter att vi kommit hem från Västkusten gav jag mig iväg med tåg åt motsatt håll. Mina barndomskamrater väntade i Västerås, den kära staden där jag vuxit upp. Mottagandet blev överväldigande. Regnet vräkte ner och jag fick tillfälligt ta skydd i en busskur.

Men regnet var av övergående natur och snart kunde mina kompisar och jag njuta av sensommarsolen. Vi tog en långpromenad ner till hamnen och sedan förbi oasen Vasaparken upp till centrum. Stadshusklockorna pinglade en spröd melodi för att försöka överrösta bullret från bilar och  grävskopor. Det pågick ett omfattande gatuarbete över allt i staden.

Där låg den före detta bokhandeln där vi köpte våra läroböcker, t ex Antologi för årskurs 1 av Brodow, Edqvist, Kavaleff och Öh. Och där låg favoritfiket Brogården, vid brofästet vid Svartån. Och där låg musikaffären, där man kunde lyssna på de senaste skivorna innan man slog till och köpte någon. Mitt första LP-inköp var Rolling Stones Aftermath.

Det blev en fin final på sommaren 2019 - en sensommarsejour med mina fina barndomsvänner.

Vänliga västkustska hälsningar

Så här alldeles i slutet av sommaren drog vi till Västkusten för några dagar. Vi hyrde ESAB-huset i Tanumsstrand, så som vi gjort många gånger förr. Nu var det sista gången för huset ska säljas.

Veckan bjöd på soliga morgnar

Utflykter till Lysekil, Grebbestad och Vitlycke

Samvaro i närområdet

Goda middagar, den på hotellrestaurangen var superb! och vackra solnedgångar

Klart det hände ett missöde också. På vägen till kusten vägrade Ems bil att gå längre än till sydväst om Lidköping. En rödskäggig bärgare kom till undsättning, så nu står bilen på en verkstad i Trollhättan.Vi fick tränga ihop oss, fem personer med packning för en vecka, i min lilla bil, eftersom Makens bil också står på verkstad. Men det gick bra.

På hemresan igår gjorde vi ett stopp hos släktingar i Dalsland, en stund med gott fika och glatt samspråk, innan vi fortsatte hemåt i regnet.

Idag väntar en ny utflykt på några dagar för mig.

Vi hörs!

Vilken fest!

Coola Kolis berättar om den fantastiska, sanna, historian när Manchester United kom till Laxå för att spela mot divisionfyralaget Laxå IF på Ramundervallen 1988. Det blev 4 - 0 till Manchester United, vilket måste vara ett mycket bra resultat för Laxå IF. Något att lägga till i Laxås historiebok.

Kolis var ett mycket trevligt inslag på vår hembygdsdag i herrgårdsparken igår. Vi damer i föreningen hade bakat 12 tårtor som vi bjöd på. Det var också ett populärt inslag.

Tårtor och kaffe fick en strykande åtgång. Maken och BP spelade dragspel till kaffet och jag sjöng i mikrofon för att leda några allsånger. Vilket drag!

Det kom mycket folk, rekordmånga.

Innan locken togs av suktade en liten kille framför tårtbordet:

Det bästa med hela dagen var att alla var positiva och hjälpte till. Vi fick låna stolar, bord och tält och alla högg i med vad man kunde göra. Satte upp, plockade fram, bakade, bryggde, bar, spelade, visade samlingarna för besökare... Fin gemenskap och mingel under träden. Och trots att regnmolnen hotade i horisonten så var himlen ovanför parken oskyldigt blå. Precis som det ska vara.