På ruinens brant

Glad Påsk! Vilken påskafton det är, detta nådens år 2011. Rena rama sommarvärmen!

Våra kära gäster har precis åkt efter att vi har tillbringat många timmar tillsammans. Det började med en riklig påskbuffé, där Maken stod för hel ungsstekt lax och efterrätten och där jag hade bakat en köttfärspaj. För övrigt bjöds det på sill, ägg, prinskorv, köttbullar, ägghalvor, sallad, paté, såser...

Lilla Hjärtat bars in sovandes och hon fortsatte att ta sin tupplur i soffan. Efter att även hon fått sig lite lunch så åkte vi ner till vår ruin. Solen stekte hett och med lite god vilja kunde man tänka sig att man befann sig i Grekland. Vi vandrade även bland gravarna och påskliljorna på den gamla kyrkogården där en gång Laxås vackra träkyrka stått.

Hem igen till kaffe och te och svärdotterns underbara Kärleksmums och min äppelkaka. Lilla Hjärtat jagade fjärilar och plockade vitsippor, klappade prydnadsgrodan på stenen och vattnade den omsorgsfullt med vattenkannan. - Underbart! suckade hon.

Och det är precis var det var!