God morgon!Yngste sonen Pe och jag unnade oss en trevlig tisdagskväll. Efter en Triss-i-Mix på Shanghai sällade vi oss till den långa kön utanför Club 700. Vi behövde inte köa länge utan kunde snart bänka oss framför varsin landgång. Som tur var skulle vi vänta till pausen med att hugga in på den. Jag var alldeles för mätt. Men den lilla söta damen vid min sida kunde inte vänta utan började nagga sin landgång i kanten.
Den stora lokalen var helt fyllt med publik när Martin Dyfverman äntrade scenen tillsammans med fyra författare: Linda Olsson, Håkan Nesser, Helena von Zweigbergk och Markus Lutteman. Sedan fick vi njuta av ett fyra timmar långt samtal kring skrivandet i allmänhet och om deras böcker i synnerhet.
När Martin Dyfverman frågade Linda Olsson om det fanns någon som inspirerat henne att börja skriva, så pratade hon med värme om sin lärare Erik Edlund. När det visade sig att läraren satt i publiken, fick han en varm applåd. Vi är så glada och tacksamma att han uppmuntrat Linda att tro på sig själv och skriva. Annars hade vi kanske vi gått miste om hennes vackra romaner.
Inspirerade och nöjda gick Pe och jag ut i den mörka höstkvällen, ivrigt samtalande om våra intryck. Detta var andra gången vi gjorde sällskap till Bokens Dag, som gjort ett fem år långt uppehåll. Vi får hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång, för detta vill vi göra om!
4 kommentarer:
Åh vilken härlig kväll, jag blir avundsjuk - inte alls samma sak att bege sig till biblioteket här för att lyssna på författarkvällar, man missar alldeles för många nyanser då.
Kram
Låter väldigt trevligt! Extra roligt att gå dit med sin son också.
Kram!
PO66: Tänkte lite på dig igår kväll och förstod att detta skulle du ha gillat. Du är duktig som går på franska författarträffar, undan för undan förstår man mer.
Kram
Musikanta: Det är så roligt att dela intressen och göra "saker" ihop med sina barn. Har rest med dem, en och en, tidigare. Roligt!
Kram
Det låter som en riktigt trevlig kväll!
Skicka en kommentar