Blomningen går så rasande fort. Trots att jag nu är pensionär så hinner jag knappt med att uppleva det jag vill. I en blinkning är det över. Glad att jag hann besöka Trystorp och sipporna medans tid var och plocka liljekonvaljer en gång innan de försvann.
Igår blev det läge för aklejorna. Jag fick ett infall efter att jag sjungit med kören i vackra Tiveds kyrka. Vi sjöng för konfirmander, 70-årsjubilerande konfirmander, asylsökanden, Tivedsbor, folk från intilliggande orter ... Som postludium sjöng vi den här:
Denna underbara sommarsöndag måste tas till vara, så Maken och jag packade ned kaffe och bullar och styrde kosan mot Garphyttan. Pe och Em befann sig i närheten, så de kunde komma över och göra oss sällskap i sommarhagen.
Ett foto kan inte göra naturen rättvisa. Djupet, skimret, nyanserna försvinner. Jag rekommenderar ett besök istället.
4 kommentarer:
Så vackert! Den fuktiga saftiga grönskan känns. Min man får jag aldrig med ut på utflykter i skogen så här års. Då är det bara båt som gäller. Nu har han jobbat i tre dagar med att få motorerna att funka (en vanlig och en i reserv eftersom den stora har trasslat ofta). Nästa helg ska den i. Tur att han gillar skärgården, annars skulle han aldrig komma ut. Jag går alla mina promenader ensam.
Underbara bilder som vanligt! Härligt med sommarens blomstring.
Garphyttan är väl också ett brukssamhälle. Mitt Surahammar är inget turistmål precis. Garphyttan har kanske något mer att visa upp?
Bloggblad: Hoppas att du njuter av havet också, så att ni kommer ut tillsammans ibland!
Lisan: Tack, ja det är så vackert just nu.
FåiH: Bästisen hade stuga vid sjön Glåpen och vi träffade surapojkarna Håkan och Valle där. Kanske några du känner?
Skicka en kommentar