När vi gav oss iväg i morse från Céret låg dimman fortfarande kvar över bergen. Vi följde dalgången västerut och snart skingrades molnen.
PO66 cabbade ner den lilla röda och så susade vi vidare. Nu kunde vi höra fåglarna och känna dofterna från de blommande träden. Vägen slingrade sig allt högre upp. Djupt där nere i ravinen forsade floden fram. Dagens utflyktsmål var Prats de Mollo, övervakat av jätteborg och pampig katedral.
 |
| Vätskekontroll i Prats de Mollo |
I den lilla staden rådde frid och ro. Från kyrkogården kunde man se snöklädda bergstoppar. Här vilade de döda i en exceptionellt vacker omgivning.
Lunchen intogs i Amelie les Bains. Vojne, vojne så goda musslor!
Eftermiddagen avslutades i varsin solstol "hemma" i Céret.
Ce la vie!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar