Nu var det länge sedan ni hörde något ifrån mig. Det beror på att jag och hela gänget befunnit oss i Väjern på Västkusten. Vi, d v s åtta närkingar i varierande ålder, hyrde ett stort vitt hus i det lilla, prydliga samhället norr om Smögen. Huset var omgärdat av en stor trädgård där man kunde spela kubb på gräsmattan och äta frukost på uteplatsen. Bigarråträdet dignade av bär, men tyvärr var de inte mogna ännu.
Bakom samhället låg ett högt berg med en alldeles vidunderlig utsikt över land och hav. Bilden högst upp är tagen från utsiktspunkten. Vi knallade upp på toppen i omgångar, anförda av sherpan Joy. Byn hade ett litet bageri som öppnade klockan 08.00. Lilla Hjärtat och jag hängde på låset varje morgon och köpte frukostfrallor till hela gänget. Vi hade också avslutningsfika där och det var precis så att den lilla butiken rymde oss alla åtta. På kvällarna grillade vi och roade oss med att tävla i frågesporter, med många knepiga frågor i bland annat ämnet Värdelöst Vetande.
Naturligtvis utforskade vi området bortom Väjern också. Bilderna ovan är tagna på måndagen när vi besökte Sotenäs, Ramsvik och Smögen.
En annan dag strosade vi i Mulens marker på Valön och gick även på klipporna på Ramsvikslandet. Där doftade rosor intill Sotenäskanalen och i en liten insjö insprängd mellan berghällarna växte vita näckrosor i mängd. Vi hittade orkidéer, smultron och en blomma som ser ut så här.
Vi letade efter Kung Tryggves grav, men då hade vi fått vada över till en annan ö. Så Tryggve låg i tryggt förvar.
Vi tjejer smet iväg på en inköpsrunda i Kungshamn som avslutades med lunch i hamnen. Killarna och Lilla Hjärtat håvade in krabbor på stranden under tiden.
Maken och jag passade på att fira 42-årig bröllopsdag under veckan.
Den firades med champagne (nåväl med sprudlande Asti) och skaldjursfrossa i trädgården.
Den allra härligaste dagen var fredagen, dagen innan vi måste åka hem. Joy, Lilla Hjärtat och jag började med att klättra upp på berget. Vi byggde oss ett röse, ett minnesmärke över att vi varit där. På nedvägen plockade vi smultron som vi trädde på strån. Det fanns gott om smultron.
Sedan åkte vi, hela gänget, till en fin havsvik, där vi kunde sola, bada och njuta av utsikten. Ja, ni läste rätt, vi badade faktiskt i det artongradiga vattnet och det var härligt!
Skål för sommaren och för den härliga Västkusten!
6 kommentarer:
Var det familjen som det blev så många av? Himla vackert där på västkusten - och 18 grader i vattnet... rena jaccuzin.
Bloggblad: Det var söner, sambo, barnbarn, sambos föräldrar och så Maken och jag. Trevligt med storfamilj ibland.
Hallå i stugan.....Ni vågade er hit i denna kalla sommar.Sååå kul att se er igen och vilka sköna bilder ifrån hemmavid.
Grattis på BRÖLLOPSDAGEN.Vi firade 45 år den 25 april. Lika goa.
Idag är det skit Mulet och tråkigt men det var ett par dagar som var skapliga.Imorgon skall det bli bättre igen och resten av veckan.Hoppas kan man ju.
Kramizzzz på er goingar.
Jag har inte bloggat på jättelänge men började för någon vecka sen.Gör ett tappert försök igen.
Hej Lotta! Vad roligt att höra av dig. Vi tänkte mycket på er där i Dingle när vi var på kusten. Vi hade det väldigt bra och skönt väder med. Roligt att du börjar blogga igen. Jag har undrat varför du varit så tyst.
Kram till er båda!
Helt underbara bilder! Måste vara helt underbart att få vara tillsammans i en sådan härlig miljö. Vackert väder också.
Kram från Ingrid
Ingrid! Det var verkligen en kanonvecka sett från alla synvinklar!
Kram
Skicka en kommentar