Älskade barnbarnet har tillbringat några dagar med farföräldrarna. Mysigt har det varit att få umgås i lugn och ro. Vi har suttit i soffan på morgnarna medan det ännu är mörkt ute och berättat våra drömmar för varandra, hon och jag. I natt drömde hon om någon Eevee, som dansade med blomsterkrans. Hon har med stort tålamod förklarat Pokemon-figurerna för sin stackars obildade farmor.
Jag är mycket bättre nu från förkylningen, men vaknade i förrgår natt av att jag blödde näsblod ymnigt. Sedan gällde det att gömma undan de blodbesudlade pappersnäsdukarna, så att inte Lilla Hjärtat fick syn på dem. Hon avskyyyyr blod!
Imorse var det rätt kallt igen. Från sovrumsfönstret norrut såg jag månen gå ner bakom träden. Där har jag aldrig sett månen förut. Var tvungen att fota.
En annan utsikt fick jag mig tillskickad från Körsbärsdalen, Nu börjar mimosasäsongen där!
Så: Hav mod! Våren kommer så småningom, även om det är vääääldigt långt kvar!
2 kommentarer:
Körsbärsdalen vore väl något. Utan näsblod.
Ha det!
Körsbärsdalen finns alltid där för oss som ett härligt alternativ. I maj skenar vi dit i alla fall. Men vi är ständigt inbjudna att komma över. Inte dumt att ha sådana möjligheter, man är lyckligt lottad.
Skicka en kommentar