2017-05-22

Fransysk visit - Les Landes bjöd på tall, bambu och jättedyn

A och U i bambuskogen vid Cazeneuve, Casinot i Arcachon, Sea food hos Captain Aldo, Dynen vid Pyla och hotellet La Tour du Vieux Port i Libourne

Hänger du med på vår franska visit? OK, då kör vi!

Maken och jag flög från Arlanda till Bordeaux. Där på flygplatsen väntade våra goda vänner A och U som bilat från sitt residens i Körsbärsdalen. Vi lämnade genast storstaden bakom oss och for rakt in i Idyllien. Området heter Les Landes och precis när jag konstaterat att här hittar man då inte någon barrskog, så ändrade landskapet karaktär. Här radade tallar upp sig i raka led och det ena sågverket efter det andra dök upp längs vägen.

Vi checkade in på Mejeriet (La Crémaillière) i den lilla staden Villandraut, som ståtade med en egen borg. Fast det var måndag var det helgdag i Frankrike. Lediga fransmän strömmade i stora skaror till borgen där det var loppis (!). Vi besökte slottet Cazeneuve, där Henri IV och drottning Margareta av Valois bott. Den bambu som drottningen låtit plantera hade nu växt sig skyhög. Slottet beboddes idag av grevar och baroner.


Nästa dag, efter hotellets goda, hembakade frukostcroissanter, drog vi mot Atlanten. Men vi kom inte så långt förrän vi fastnade i en jättepropp på motorvägen. Alla långtradare som fått vänta vid spanska gränsen medan fransmännen firade sin extra helgdag korkade fullständigt igen vägen. Vi förflyttade oss med myrsteg tills vid lyckades komma av och in på en mindre väg.

Första anhalten var Dune de Pyla, en jättedyn av vit finkornig sand som reste sig rakt upp mot himlen 150 m och sträckte sig sedan 3 km längs Atlantkusten, Vi var inte ensamma om att klättra upp på himlastegen och sedan få en vidunderlig vy över hav och land.


I närheten låg den lilla badorten Arcachon, där vi vilade ut hos Captain Aldo vid strandpromenaden och åt av havets läckerheter.

Vi lirkade oss förbi motorvägsköerna, som fortfarande var lika stillastående, och hamnade istället i utkanten av Bordeaux med otroligt många rödljus. Till slut kom vi loss och hamnade i en mycket stillsam liten stad, Libourne, som låg där floden Dordogne delade sig. En jättelång passagerarbåt la just ut från hamnen. Vi tog in på hotellet i det gamla vakttornet och bokade oss för två nätter.

Fortsättning följer...



2 kommentarer:

Musikanta sa...

Ser emot följande inlägg med spänning.
Kram

Maggan sa...

Hej Ingrid! Vi åkte i "dina" kvarter också och smakade blankette.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...