Oj, nu har det gått en tid sedan jag hörde av mig. Ni kanske undrar vart jag tagit vägen? Precis som systerdottern gjorde när hon var så liten att hon kunde sitta på armen på min syster. Vi var på en tillställning och jag försvann i minglet och ur hennes åsyn. Då ropade hon högt och tydligt över mängden: Gagga ho ho!?
Men här är jag! Denna morgon har jag ännu inte stuckit ut huvudet genom dörren, men jag hör hur en snöskovel skrapar där utanför, så snön har väl dalat ner som utlovat.
Här är en bild från igår kväll. A från A-sund sitter och tar igen sig efter en rafflande kamp i Alfapet. Vi har en lång serie bakom oss, A, Maken och jag, och denna eftermiddag var det min tur att avgå med segern. På bordet bredvid min glöggmugg ligger julklappsboken som jag läser just nu. Det är "Ett jävla solsken", något som journalisten Ester Blenda Nordström blev kallad. Fatima Bremmer vann Augustpriset, årets svenska fackbok, med den och det är hon väl värd.
Annars har vi haft Pe, Em och Lilla Lila här i helgen. Full fart med andra ord. Em fyllde år, något vi ville fira. Hon är en skatt!
Vardagsaktiviteterna har så smått dragit igång igen: styrelsemöten och jobb på Kupan. Ikväll blir det även körövning.
Fyra år har gått mellan dessa bilder. Det märks mest på födelsedagsbarnet till vänster.
Nej, nu måste jag upp och hoppa! Det här duger inte längre!
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar