Lågtrycken köar, två meter emellan på Coronavis, för att skölja in över landet. Men dess emellan kan det uppstå luckor. Som igår då solen lyste in mellan lundens träd när jag hämtade Nerikes Allehanda ur brevlådan. Jag passade på att jobba i trädgården medan det var bra väder. Ogräset växer så det knakar.
Inspirerade av bilder av kantareller på Facebook gav vi oss ut på jakt i den närmaste omgivningen, men vår skörd blev inget att skryta med. Hur som helst är det skönt att ströva lite i skogen, nappa åt sig smultron och blåbär, känna den friska doften av tall. Jag skrämde upp en hare och en skogsfågel när jag klev där i det höga, våta gräset. Plötsliga vingflax på nära håll ger puls.
Härom dagen träffade Ve och jag en liten solstråle, Mela. En go och glad tjej på sju månader. Söt som socker. Skulle så gärna vilja ha henne i knät, men det får vänta. Hennes mormor och farmor längtar att få träffa henne, men de bor långt härifrån i ett bergigt land på Balkan.
Nej, nu lockar kaffedoften från köket. Ha en bra dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar