Guldkant

Det blev en midsommar med extra guldkant i år! Så ska det väl vara när det är guldbröllop?

Förutom matjessill, lax, färskpotatis och jordgubbstårta hemma runt köksbordet som brukligt om midsommaren, så blev det restaurangbesök på kvällen några mil sydväst om den lilla galliska byn.

Jag lyckades inte hålla det riktigt hemligt (mina söner är smarta), men vi blev hämtade med limousine. Chauffören i livré och hatt backade den låååånga blanka bilen ända ner till ytterdörren och sedan var det bara att kliva in och sätta sig under stjärnhimlen i taket. Man kände sig som en filmstjärna, där man susade fram. Bara för en vecka sedan hade ju Lisa Miskovski suttit här i bilen.

Väl framme i Norrqvarn rullade chauffören ut röda mattan för oss. Jag tror att vi väckte en viss uppmärksamhet när vi kom uttrillandes allesammans. 

Det kändes som om man befann sig i Provence med solen, värmen, grilldoften från stekborden, ljuset genom lövmassorna. Chauffören, som är en bekant till familjen och en riktig entreprenör på orten, gjorde oss sällskap vid bordet. En f.d. arbetskamrat till mig, YB, jobbade extra som servitris och hon servade oss på allra bästa sätt. 

Det vimlade av folk bland borden. Någon som också firade guldbröllop den kvällen var vår kantor JK, fast i det fallet var det "bara" 35 årsjubileum! En trubadur spelade covers från scenen vid kanalkanten. Han började mycket lämpligt med "Jag vill vara din, Margareta". Undrar om YB hade något med det att göra?

Lilla Ve trivdes hon också. Maken till harmonisk unge får man leta efter! Glad och nöjd hela dagen.

Så var den midsommaren över! Ett riktigt fint minne blev det.