Ibland får man pussla!

Varje jul lägger Maken och jag ett pussel, i år blev det Panda-pusslet Svenska Vilda Djur på 500 bitar. Vi började på juldagens eftermiddag och blev klara igår till lunch. Jag förmanar Maken varje år att inte gå upp och lägga några pusselbitar när han vaknar på natten. Det gjorde han nämligen till min stora bestörtning ett år. Det låg färdigt på morgonen, inte alls roligt. I år var det jag som var uppe och "tjuvlade" några pusselbitar. Jag blev väckt av Katten tidigt på morgonen, och kunde inte låta bli att fundera över lodjur och rävar.

I vanliga fall har jag inte tålamod att lägga pussel, men när det blir av under några lata, lediga dagar, då tycker jag att det är så roligt. Man övar upp sitt sinne för form, färg och detaljer och är totalt fokuserad. Det är lite som meditation. Jag kan minnas tillbaka med välbehag pussel jag varit med om att lägga, såsom den medeltida tyska staden som syster S, kusin E och jag la för några år sedan, eller det jättestora pusslet med motiv från en park i Paris på sekelskiftet.
Idag har vi haft besök av Lilla Hjärtat och hennes pappa. I den stora röda julgranskulan såg hon en "Bebi"! Vi har jagat runt, klättrat och spelat synt, så nu när hon och sönerna återvänt till staden, så är Farmor lite trött men glad.

Imorgon är det åter arbetsdag. Julen är över för denna gång.