Nu sjunga Guds änglar i himmelens höjd!

Det är tyst och lugnt i huset. Hyacinterna och kaffet doftar. Ute faller julesnön, det är milt, någon minusgrad. Imorse var jag tidigt uppe, redan vid fem, eftersom jag skulle sjunga i kören på julottan. Det visade sig att jag även skulle vara kyrkvärd och jag fick läsa den vackra gammaltestamentliga texten.

Igår, på julaftonen, var vi tillsammans nio personer och en katt hos Joy och Ani. Ja, katten Ramses räknar sig som person, han också. Han hälsar nådigt på oss när vi kommer och vill vara i centrum. Ovan är det Isabelles moster som hanterar Ramses. Han kan bli väldigt, väldigt lång.

Här blir han omklappad av Joy och Pe.

Men när Isabelle vaknar, då får han en mer undanskymd plats, för då är det hon som får alla applåder. Igår var hon på ett strålande humör och charmade oss alla.

Här är hon i färd med att öppna den första julklappen, som kom från pappa Joys mostrar.

På kvällen var vi tillbaka i vårt lilla hus i "den lilla galliska byn". Mina julklappar bestod av filmer, böcker, änglar och ett presentkort på kläder. Härligt!

Här är änglarna, som jag fått av kära kompisen C. Jag sjunger den sång som jag fått lära mig av mormor och mamma och som jag varje julaftonsmorgon väcker familjen med: Nu sjunga Guds änglar i himmelens höjd!