Det blev en stor hög av vindruvor när Maken plockade av dem från vår vinranka vid söderväggen. Sommaren har väl varit extra gynnsam, men det är också en bra och härdig sort. Tack än en gång, Lillasyster L och svåger, för den 50 års-presenten!
Åtta svar kom in via Facebook och bloggen och ett av dem var helt rätt: 179 kr. Jag tyckte själv att det var ett fantasipris, hutlöst! Det var den dyraste kam jag någonsin köpt eller kommer att köpa! Men de flesta av gissarna trodde att den kostade mer!
Den som vinner ära och berömmelse och som hade helt rätt är: Susanne! Vi träffades på skrivarkursen för ett år sedan och ses igen nästa vecka på Bokmässan.
4 kommentarer:
Jag tog till i överkant - skulle aldrig komma på den tanken att ens betala 179 kr för en kam. Hade fått nöja mig med Kents. Han glömmer aldrig sin.
Kram från Ingrid
Jag hade nog avstått och låtsas som att rufsfrisyr var min grej.
Nu är du den tredje, nej fjärde, som jag har träffat på vindruvor hos. Kanske måste jag skaffa mig en planta... Om de växer lika bra som mina björnbär kan jag nog börja sälja vin....
Ingrid: Det sved i plånboken. Fantasipris för en kam!!
Bloggblad: Jag tycker absolut att du ska skaffa dig en planta. Förutom druvor och druvsaft kan man få blad till vindolmar, säger mina exotiska väninnor. Men det har jag aldrig provat.
Det var det värsta! Kammen alltså.
Angående druvorna så har vi nog amma vid vår friggebods södervägg. Yycker att de smakar lite sött med mycket kärnor, mycket små är de. Vi har ärvt rankorna och tycker alltså sådär. Nu ska vi få gräva upp en björnbärsbuske hos grannen, Tror de blir succe.
Skicka en kommentar