- Usch vad min hand ser rynkig och gammal ut, säger jag till Maken när jag lägger min hand i hans.
- Men vi är ju gamla, säger han. Det har han alldeles rätt i.
Det är klart att det måste synas att man har levat och arbetat, rensat ogräs och diskat, klappat barnakinder och spelat gitarr, burit matkassar och tvättat mattor. Händerna är fantastiska redskap. Tänk om man inte hade händer!!
Tack Ulrika som fotoutmanat oss och fått mig att tänka efter.
6 kommentarer:
Händer är vackra oavsett ålder och det är som du säger att tiden sätter spår!
Jag är så otroligt tacksam att jag fortfarande kan röra alla mina fingrar lika fort som när jag var ung. Och att jag fortfarande kan spela piano och orgel med dem.
Jag håller dock inte med förra kommentatorn om att händer alltid är vackra. Mina är det definitivt inte, därför använder jag aldrig ringar för att inte dra uppmärksamheten till dem i onödan, eller rött nagellack. Sen kan jag ju inte spela med ringar heller - det stör...
Kram från Ingrid
Händer och fötter, som det heter. Det är klart att det syns och känns ibland. Att man varit med ett tag.
Ruta Ett: Rynkigt kan också vara vackert. Det ska synas att man har levat!
Ingrid: Du använde dina händer och fingrar mycket fint på vår orgel i Ramundeboda kyrka i somras. I förra veckan spelade en pensionerad kantor på den och blev alldeles förskräckt för att den var så annorlunda att spela på. Det blev inte riktigt så som hon tänkt sig.
AÅiH: Jo, och det är ju inte så konstigt heller. Man ska vara glad för sina fötter (och händer) som Birgitta Anderssons sa en gång.
Skicka en kommentar