Första dagboken

Det är påsk och året är nog 1958. Vår lilla familj har precis flyttat in i eget hus. Mamma har sin mjuka finklänning på sig, jag är uppsnofsad med prickig klänning, pappa har fortfarande hår på huvudet och Syster S har klänning med puffärmar och smock och lackskor. Ännu har inte TVn kommit in i huset, men en stor radio har tagit plats i stringhyllan.

Till hösten ska jag börja skolan, men först fick jag avlägga mognadsprov. Av en äldre kamrat fick jag höra att det var viktigt att tänka på att rita röken och flaggan åt samma håll på teckningen vi skulle få rita. Det var kanske tack vare det tipset som jag klarade testet och fick börja första klass.

Mamma gav mig en blå skrivbok och tyckte att jag skulle börja skriva dagbok när jag väl lärt mig läsa och skriva. Och det har jag gjort sedan dess. Här är det allra första bladet:

Vilka friskusar! Vi hoppade långrep fast det regnade och allt!! Det är nog jag som hoppar, en sådan frisyr hade jag, tvärlugg och kortklippt.

Här kommer pappa stolt körandes sin Volkswagen med mammas faster Hildur bredvid. Faster Hildur bodde i en mörk våning i Stockholm och hade inga egna barn. Hon var jättesnäll och berättade sagor för min syster och mig.

Pappas bror Farbror Gösta var också väldigt snäll. Han hade med sig presenter till oss barn och denna gång fick jag en pärmfym. Det var spännande och märkvärdigt, tyckte jag.

Nästa dagbok var röd och hade lås. Nyckeln gömde jag noga. Tänk om jag hade vetat och jag skulle låta fler läsa min dagbok när jag blev stor.

Nej, nog med nostalgi för idag! Nu ska här putsas fönster!