Oj, en vecka har redan gått sedan förra inlägget. Trots att dagarna är tämligen innehållslösa, så går det undan ändå, det kunde äldste sonen och jag konstatera per telefon.
Jag för en stillsam pensionärstillvaro, ännu mer stillsam än den skulle ha varit utan pandemi, förstås. Igår tog vi en liten sväng ner till A-sund, passade på att tvätta bilen (Maken), handla (jag) och äta lunch (båda). Vi tog en sväng till Stora Hammarsbron också. Från bron har man en vidunderlig utsikt över Vättern, det känns nästan som om man flyger. Synd att man inte kan promenera ut på den och fånga vyn med kameran.
Det har blivit några promenader i omgivningarna, men annars har vi idkat skidsport från TV-soffan. Jag har knåpat ihop en artikel om Ramundeboda kyrka till Sydnärkenytts marsnummer. Tänk att jag blev någon sorts skribent, i alla fall, jag som hade sådana journalistdrömmar i tonåren.
Marssolen har lyst över oss under flera dagar och skänkt lite hopp och tröst.
Allt gott önskar jag dig som tittar in här!
 |
| Fastlagsriset på byrån i hallen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar