Allhelgonahelg

Allhelgonadagen - en dag då vi tänker speciellt mycket på våra kära som inte finns med oss längre. Det var en minneshögtid i kyrkan igår kväll. Barbro och jag var kyrkvärdar och tog emot en jämn ström med människor som förlorat en nära anhörig under året som gått. Det var inte många platser kvar när vi stängde kyrkporten. Det blev en vacker stund fylld av levande ljus, musik och tacksamhet. 

Tidigare på eftermiddagen träffade Maken och jag vårt tredje barnbarn, Vera, för allra första gången. Söt som marsipan är hon! Och jag fick lyckan att hålla den lilla. Storasyster bjöd på glögg och lussekatter och sjöng  sedan en egen sång till gitarrackompanjemang av pappa Pe och farfar. Det blev en riktig guldstund att minnas länge.

Det är fortfarande milt med många plusgrader, trots att vi redan är inne i november månad. Men det mörknar tidigt. Grannen mitt över fick tända en strålkastare för att se att gräva i rabatterna. Jag har fyllt fågelhuset med solrosfrön. Talgoxarna kom och tittade uppfordrande på mig, så jag förstod att det var dags. 

Sedan har vi firat vår gode vän, A från A-sund, som fyllt jämnt i höst. Det blev en fyrarätters på vår favoritrestaurang. 

Varma hälsningar i höstmörkret!