Det är en fridfull lördagseftermiddag. På förmiddagen snodde jag runt med dammsugaren och dammtrasan och försökte bringa lite ordning. Efter lunch var det trädgården som fick sig en omgång. Jag klippte ner klängrosen som inte klarade den tuffa vintern i år. Längst nere vid roten kommer späda blad, så helt död är den inte. Kvickrot, maskros och kirskål rycktes obarmhärtigt upp ur planteringarna. Men jag hinner inte mer än vända ryggen till, så är de där igen.Sedan satt vi i solen och bara njöt av värmen, doften av hägg och de intensiva färgerna, grönt från gräsmattan och träden och illandes gult från maskrosorna.
En skata spankulerade omkring på gräsmattan och drog upp maskar med stor pricksäkerhet. Katten smög i buskarna och gjorde plötsliga glädjerusningar. - Hon är lycklig, sa Maken. Och vem är inte det är sådan härlig vårdag, då vi står på tröskeln till sommaren.
1 kommentar:
Nog är det en ständig strid med kirskål och kvickrot. Jag har nästan gett upp, men skam den som ger sig - jag är av ett envist släkte precis som ogräsen. Fast kriskål är inget ogräs från början!
Skicka en kommentar