Så här lugnt och fridfullt kan det vara ibland när Lilla Hjärtat hälsar på. Men för det mesta går det på högvarv. Igår plockade vi hallon, bakade sandkakor, blåste såpbubblor, spelade gitarr och sjöng Björnen sover, hälsade på grannarna, badade i badkaret ...Dock är hon lite för ung för knappasken. När jag var liten sorterade jag gärna mammas knappar, la dem i olika färger och rader. Guldknapparna var den kungliga familjen, de stora bruna var pappor, de mellanstora färgade var mammor och de minsta var barnen. När Lilla Hjärtat fick hand om min plåtask med massor med knappar, så hamnade snabbt alla utspridda över golvet. Hon vispade med händerna, så att knapparna for åt alla håll. Men hon lekte väl att det var Stockholmare på Sergels torg.
Imorse vaknade Lilla Hjärtat halv fem, så nu börjar både hon och farmor bli lite trötta igen. Vi ska kanske försöka oss på en liten tupplur.
2 kommentarer:
Ett barnbarn verkar vara bra även för konditionen.
epsilon: Jo tack, när vi skiljs åt är jag alldeles slut. Jag hade nog mer energi när jag var småbarnsförälder själv.
Skicka en kommentar