Tungtrampat idag |
Göteborg lamslaget av snö! Den nyheten kom mig att tänka på en gång för länge, länge sedan. Jag var nybliven chefssekreterare på ortens största bolag. Vårt huvudkontor låg på Hisingen i Göteborg och dit hade jag blivit inbjuden till en sekreterarträff. Det var första gången jag skulle besöka huvudkontoret och mötet skulle äga rum från klockan nio (om jag minns rätt). För säkerhets skull tog jag tåget ner kvällen innan och checkade in på vårt avtalshotell som då var Hotell Europa mitt emot Centralstationen.
På morgonen när jag vaknade märkte jag att det hade snöat kraftigt under natten, ja det snöade fortfarande när jag ätit min frukost och gick ut i den mörka morgonen för att leta upp en spårvagn. Men alla spårvagnar och bussar var inställda. Jag gick tillbaka till hotellet och bad receptionen boka en taxi, nu var det bråttom. Jag ville ju inte vara sen och göra ett dåligt intryck, denna första gång som jag anträdde det gamla fina företaget. Receptionisten skakade bekymrat på huvudet: Alla taxibilar var upptagna.
Jag hade i alla fall en elektrisk skrivmaskin! |
Nu var goda råd dyra. Jag ringde den enda personen jag kände på huvudkontoret, VD-sekreteraren Ragnhild. Men den som svarade var självaste VDn. Ragnhild hade inte kommit än. Han frågade om mitt ärende och jag hackade väl blygt fram min belägenhet. Han bad mig stanna där jag var, så skulle han skicka någon att hämta mig.
Jag slog mig ner på yttersta kanten på en fåtölj i receptionen och tittade stint på svängdörrarna. Plötsligt kommer en reslig herre in, borstandes snön av sina axlar. Det var personaldirektören i egen hög person som stegade fram emot mig, räckte fram handen och sa: - Han skickade mig!!!
När vi tagit oss fram över bron och uppför backen vid Lundby bad han mig följa med upp till VDn så att jag kunde tacka för hjälpen. I VD-rummet sprakade en brasa i en öppen spis och han själv tog emot i en stickad cardigan. Utanför fönstret föll fortfarande flingorna. Det är det första minnet jag har av VD Bengt, en myndig person med hjärtat på rätta stället.
2 kommentarer:
Vilken härlig historia! Hur skulle det gå idag tro för nu sitter väl VD:n på andra sidan Atlanten
epsilon: Kan inte tänka mig att dagens VD skulle uppträda lika humant, men jag har ju inte testat förstås.
Skicka en kommentar