Härlig är jorden

Det är måndag morgon igen, men utan att jag behöver skynda mig iväg till jobbet. Om några dagar fyller jag år och blir "riktig pensionär", men har fått njuta av det livet i tre och ett halvt år redan. Jobbet gav mig mycket: utmaningar, intressanta arbetsuppgifter men framför allt goda vänner. Två av dem sitter här ovan. I fredags träffades vi en stund hemma hos K i hans vackra lägenhet och pratade om livet och åt jordgubbar.

Lilla Hjärtat hälsade på och sov över hos Farmor och Farfar. Vi läste sagor, plockade smörblommor att torka och åt hennes favoritgrönsak broccoli.

Dagen efter skulle hon delta i Barnens Gladiatorspel så det gällde att hon var laddad. Jag har fått rapporter om att det gick jättebra. Vilken modig tös hon är!

Själv debuterade jag som guide i kyrkan för ett stort gäng från Värmland. Det finns mycket att berätta, mycket mer än jag hann med eftersom de måste hasta vidare till en väntande lunch.

Jag hade också en lunch som väntade och ett sammanträde där jag förde protokoll. Herr ordförande hade själv lagat all mat och bakat den gudomligt goda jordgubbstårtan.

Jag hann precis hem innan det var dags att ge sig iväg igen. Maken och hans gäng skulle spela på en årligen återkommande musikstund i Älgarås, tillsammans med andra spelemän och en stor hoper sångare. Kyrkan fylldes till bristningsgränsen och vi i bänkarna fick också vara med i sångerna. Det lät mäktigt. Till slut tågade alla ut till Tivedens Gånglåt och så samlades vi på kyrkbacken och avslutade med Härlig är jorden.

Och härlig är verkligen jorden! Vi åkte inte närmaste vägen hem, utan tvärsade över via Skaga och Undenäs till Karlsborg. Mängder av lila och rosa lupiner kantade vägen. Skogen och ängarna lyste illgröna. Vid Karlsborg låg Vättern sidenblank. Det var bara några änder som krusade ytan. Vi stannade på ett matställe och åt med våra vänner innan vi åkte hemåt i den ljusa sommarnatten. Solen rullade eldröd längs horisonten. Det ryckte kraftigt i mitt avtryckarfinger. Kameran låg ju i min väska, men jag ville inte be chauffören stanna bilen. Sällskapet längtade hem. Jag fick lagra intrycken på min inre hårddisk istället.

Och nu väntar en ny, fräsch måndag!