Här är Lilla Hjärtat, som har blivit elva och ett halvt år redan. Hon föddes på Alla Helgons Dag. En blomma jag förknippar med henne är äppelblom.
 |
| Akvarellen är gjord av lillasyster S |
Och det här är Lilla Lila, mitt andra barnbarn, som föddes i april för fyra år sedan. Hennes blomma är violen, men Lilla Lila är långt ifrån blyg längre. Hon älskar att posera.
Och tänk, i förrgår anlände en ny liten flicka till släkten. Lillasyster L har blivit farmor igen, nu till denna lilla skatt:
När lillan kom till jorden
det var i maj när göken gol
sa mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.
Barn och blommor, vilka glädjeämnen ändå!
2 kommentarer:
Åh, jag förstår precis. Jag tycker att det här med social distansering går rätt bra, förutom att man inte får gulla med sina barnbarn. Vi träffas ju ibland men bara utomhus och det blir kortare visiter, inga övernattningar och inga läs-och pysselstunder.
Hoppas att viruset bara blåser bort.
Jo, för det mesta går det bra. Inga stora krav på en. Men dessemellan känns det vemodigt. Jag är glad över att jag har Maken att prata med.
Skicka en kommentar