Kom att tänka på min gamla vers som jag skrev som tonåring. Det förekom snö i maj redan då!
En dag i maj blev allting vitt
Då skar det till i hjärtat mitt
och ögat ville tåras.
Förut var allting hoppfullt grönt
och solen värmde mig så skönt
och folket sa: Det våras!
Men nu en vind så isigt kall
den sveper runt bland björk och tall
och blommorna de fryser.
Jag häller hett te i min kopp
och tänker: Kanske än finns hopp?
Så hostar jag och nyser.
Här är en bild från maj 2014 när jag hälsade på PO66 i södra Frankrike. Där fanns det så pass mycket snö att jag kunde kasta en snöboll! Fast det var ju högt uppe bland bergen, förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar